Allt tyder på att Kroatien blir unionens 28:e medlemsland den 1 juli 2013. Under EU-toppmötet den 8–9 december undertecknades landets anslutningsfördrag och veckan innan fick Kroatien tummen upp i Europaparlamentet. Nu väntar ratificeringsprocessen i Kroatien och EU:s nuvarande medlemsländer, det sista steget innan ett land kan gå med i EU.

För Kroatien handlar det om en tioårig process om allt går enligt planerna. För andra länder tar det dock betydligt längre tid. Före detta jugoslaviska republiken Makedonien ansökte om EU-medlemskap i mars 2004, ett år efter Kroatien, men inga förhandlingar har ännu kunnat ta fart. Redan för två år sedan rekommenderade EU-kommissionen att medlemsförhandlingar inleds. Men för att det ska kunna ske krävs ett enhälligt beslut av EU-länderna. Och här har det än så länge tagit stopp.

Det är en långdragen konflikt med Grekland som är orsaken till att förhandlingarna ligger på is. Grekland har en historiskt betydelsefull region med samma namn – Makedonien – och kan inte acceptera landets namnval. Grekland motsätter sig därför att förhandlingar om EU-medlemskap inleds så länge namnfrågan inte är ur världen.

Men nu kan lösningen ha kommit från annat håll. Nyligen slog den internationella domstolen i Haag fast att Grekland brutit mot ett bilateralt avtal mellan de två länderna genom att blockera Makedoniens Nato-ansökan i april 2008.

Domslutet kan nu komma att få betydelse även i EU-sammanhang.

– Republiken Makedonien välkomnar domstolens avgörande som hindrar Grekland från att fortsätta blockera mitt land från att gå med i såväl Nato som EU […] och vi uttrycker vår tacksamhet till domstolen för dess tydliga domslut att Greklands invändningar varit olagliga, säger Makedoniens utrikesminister Nikola Poposki i ett uttalande.

Från grekiskt håll ser man dock annorlunda på domslutet. Ett uttalande från utrikesdepartementet låter hälsa att Makedonien inte vunnit gehör för sin andra framställning: domstolen lät bli att befalla Grekland att inte upprepa liknande beteende i framtiden.

Peter Stano, talesperson för EU:s kommissionär för utvidgning, uttalar sig försiktigt på frågan om vilken betydelse domslutet kan komma att få i EU:s utvidgningsprocess.

– Vi har tagit domslutet i beaktande. EU-kommissionen har ingen behörighet i denna fråga och kommer inte att kommentera domslutet. Vad vi gör och har gjort hela tiden är att uppmana båda parter att åter engagera sig i samtal, i FN:s regi, för att finna en ömsesidigt godtagbar lösning på namnkonflikten.

Där namnfrågan hindrar Makedonien från att som kandidatland få igång förhandlingar om medlemskap, är det Kosovo som skapar svårigheter i Serbiens fall. Inför förra veckans EU-toppmöte fanns det en förhoppning hos vissa att EU-ländernas stats- och regeringschefer skulle ställa sig bakom EU-kommissionens rekommendation från oktober i år att bevilja Serbien status av kandidatland. Men EU-länderna bestämde i stället att skjuta fram beslutet till februari. Det är alltså inte klart om Serbien blir EU:s sjätte kandidatland i början av nästa år, efter Kroatien, Island, Makedonien, Montenegro och Turkiet.