Mellan den 6 och 10 augusti lamslogs britterna av de värsta upploppen på flera decennier. 5 personer dog och åtminstone 16 personer skadades som en följd av upploppen. Kostnaden för skadegörelsen beräknas till mer än 2 miljarder kronor.

Den första delen av studien Reading The Riots – det mest ambitiösa forskningsprojektet av sitt slag i Storbritannien som genomförts – presenterades i onsdags. Studien är resultatet av tre månaders intensivt arbete som letts av Tim Newburn, professor i kriminologi och social policy vid London School of Economics.

I upploppen deltog cirka 15 000 personer runtom i Storbritannien. Cirka 4 000 personer arresterades och 2 000 har ställts inför rätta. Newburn säger att en del av den frustration de gav uttryck för kan förklaras med att polisen dagligen stoppar och visiterar invånarna där de bor.

– Det fanns en allmän uppfattning att det var möjligt att komma undan med sådant du normalt skulle åka fast för. Upprorsmakarna drog fördel av att polisen verkade ha förlorat sin kontroll och började kasta föremål mot dem, slå in rutor, sätta eld på bilar och byggnader och stjäla. De tog sådant de normalt inte har råd med.

Många av de intervjuade kommer från marginaliserade områden där arbetslösheten är hög och fattigdomen utbredd. På grund av en rådande vardagskriminalitet är den polisiära närvaron stark. Enligt Newburn har flertalet som deltagit i studien uppgett att de har dåliga erfarenheter av polisen.

Skadegörelsen och de andra brott upploppsdeltagarna medverkade till eller bevittnade var i deras ögon en hämnd mot myndigheternas auktoriteter, som de inte kände respekterade dem.

– De intervjuade har känt sig orättvist behandlade och diskriminerade. Men sett ur rättsligt perspektiv kan jag förstå att polisen stoppar och förhör personer i områden med hög kriminalitet.

Tim Newburn uppger att klyftan mellan den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen har ökat de senaste åren. Samtidigt får de mindre välbeställda ofta höra om rika som har gjort sig skyldiga till ekonomisk brottslighet.

– Den föreställningen har förstärkt ilskan som funnits bland upploppets deltagare.

Han drar framför allt två slutsatser av den hittills gjorda studien.

– Relationen mellan allmänheten och myndigheterna måste förbättras om medborgarnas frustration och benägenhet till brott ska minska. I ett bredare sammanhang är det viktigt att på allvar börja diskutera tänkbara sociala och ekonomiska konsekvenser om samhällsgrupper fortsätter att känna sig utestängda från majoritetssamhällets möjligheter. Det kan stå samhället dyrt om vi inte hanterar de stora skillnaderna i människors levnadsstandard.

Nästa fas av forskningen är inledd och väntas vara klar tidigt nästa år. Forskningsgruppen ska intervjua polis, domare och kommunarbetare om deras syn på upploppen och dess efterverkningar.

Reading The Riots

• Tim Newburn vid London School of Economics i Storbritannien började två veckor efter upploppen sätta samman en forskningsgrupp på 30 personer: akademiker, journalister, kommunarbetare och andra personer som upplevt händelserna på nära håll.
• Huvudsyftet med första delen av studien har varit att försöka förstå vilka som har deltagit i upploppen och vad deras motivation har varit.
• Forskningsgruppen har genomfört 270 intervjuer med invånare i de delar av London, Bimingham, Manchester, Salford, Liverpool och Nottingham där upploppen pågick mellan den 6 och 10 augusti i år.
• Knappt hälften av de intervjuade var studenter. Av dem i arbetsför ålder som inte studerade var 59 procent arbetslösa.
• Gängens roll har också analyserats. Det har visat sig att de tillfälligtvis lade ner stridsyxan mot rivaliserande gäng. Men deras roll i sammanhanget beskrivs som begränsad.