– Det här är en kompetenskälla att ösa ur, men det råder en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden. Det finns många invandrade akademiker som i dag står utanför arbetsmarknaden som skulle kunna vara en stor tillgång. I synnerhet inom bristyrken inom teknik, ekonomi och hälso- och sjukvård, säger Alexander Oskarsson, vid länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Han leder länsstyrelsens Projekt utländska akademiker, som syftar till att underlätta för utrikes födda akademiker att få jobb.Projektet startade i Västra Götaland år 2009, men konceptet har funnits sedan 2004. Sex olika utbildningsanordnare ingår i projektet, däribland Yrkeshögskolan (läs mer här).

Projektet arbetar enligt ett koncept som kallas Korta vägen, vilken bygger på tre olika delar: yrkesinriktad svenskaundervisning, tidig kontakt med arbetsmarknaden och komplettering av yrkeskunskaper.

– Det viktigaste av allt är att alla tre delarna sker parallellt, säger Alexander Oskarsson.– I vanliga fall görs alla insatser i en ordningsföljd, först ska man läsa svenska, sedan ska man till arbetsförmedlingen och så kanske det blir en praktik och sedan får man en referens och först då kan man börja söka jobb. Det är en långdragen process som är förödande. Man missar utvecklingen som sker inom yrket och kunskapen riskerar att gå förlorad om man väntar för länge.

I Projekt utländska akademiker kommer deltagarna tidigt i kontakt med arbetsmarknaden genom praktik och studiebesök.

– Att få kontakt med arbetsmarknaden är mycket mer än att bara få en referens. Man kan testa av sin kompetens, fylla eventuella luckor, förstärka språket. Vi hittar också praktikplatser inom deltagarnas yrkesområden och platser som kan leda till arbete, säger Alexander Oskarsson.

Under tiden läser deltagarna yrkesinriktad svenskaundervisning.

– Det är viktigt att språkundervisningen sker i ett sammanhang som är bekant och att bibehålla sin yrkesidentitet.

Projektet har blivit lyckat. Ungefär 1 000 personer har deltagit i Korta vägen-projekt i Västsverige och i snitt har 70 procent av deltagarna fått ett jobb eller en praktik som är relevant för deras kompetens inom sex månader efter utbildningen. Det kan jämföras med att det vanligtvis dröjer sju år från det att en person anlänt till Sverige till att hon eller han får ett jobb.

– Genom projektet kan många få ett jobb inom ett par år, jämfört med sju år, säger Alexander Oskarsson.

Nu hoppas han att idén ska sprida sig över landet. Just nu håller två forskare vid Göteborgs universitet på med att gå igenom konceptet för att ge ett förslag i december.– Målsättningen är att föreslå en nationell lösning, säger Oskarsson.

– Problemet nu är att det inte finns ett sammanhållet system, att det är svårt för den enskilde att navigera och att det tar onödigt lång tid innan man kommer ut på arbetsmarknaden. Förhoppningsvis kommer politikerna att lyssna på det här.

Korta vägen går till stor del ut på att stärka individens kompetens, men en del i arbetet för att fler utländsfödda ska få jobb är att påverka arbetsköparna.
Alexander Oskarsson pekar på att den vardagliga samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetsköparna har gjort att de senare upptäckt att det finns många potentiella medarbetare inom projektet. Under 2012 kommer länsstyrelsen rikta sig ytterligare mot arbetsköparna.

– Vi kommer bjuda in till samtal, arrangera seminarier och bjuda in till diskussion kring hur man ser på den här gruppen och berätta om att här finns stor kompetens, säger Oskarsson.