Förutom pendlandet mellan KTH och bostaden på Södermalm i Stockholm har Sophal Pen inte hunnit bekanta sig så väl med sin nya hemstad. Studietakten har varit hög sedan Sophal anlände till Sverige från sitt hemland Kambodja i augusti. Hans flytt hade inte varit möjlig utan det stipendium som Svenska institutet erbjöd honom i april.

– Det viktigaste för mig när jag letade utbildningar utomlands var stipendiemöjligheterna. Utan stipendiet hade jag inte haft råd, säger Sophal.

Fria Tidningens undersökning av antalet antagna studenter visar att fattiga länder påverkas mest av de nya studieavgifterna för studenter från länder utanför EES. Antalet registrerade studenter – alltså de som efter antagning kommer till Sverige och börjar studera – är ännu färre. Till höstterminen 2010 började 87 studenter från Pakistan vid Uppsala universitet. Denna termin är de fyra stycken. Samtidigt är konkurrensen om de statliga stipendierna hög. Biståndsstipendium, ett sådant som Sophal får, delas ut till en av 66 sökande.

I mars träffades representanter för Sveriges högskolesektor i en av Hötorgsskraporna i Stockholm. På seminariet berättade den statliga myndigheten Tillväxtanalys hur Sverige bör gå tillväga för att rekrytera avgiftsskyldiga studenter. Förutsättningarna är tydliga: med studieavgifter måste svenska universitet locka studenter som utöver rese- och levnadskostnader kan betala en genomsnittlig avgift på 100 000 kronor per läsår.

Avgiftsnivån gör det knappast lönt att leta studenter i fattiga länder.

– Skillnaden med studieavgifter är att vi byter målgrupp. Studenter som kom till Sverige tidigare är inte jämförbara med de som kommer till Sverige i dag. Med studieavgifter gör studenterna ett mer övervägt val, säger Niclas Boborg, marknadsstrateg vid Svenska institutet, när Fria ringer upp.

Under hösten har tre svenska lärosäten – Chalmers, KTH och Lunds universitet – åkt på egna rekryteringsturnéer. Indien och Kina är de populäraste destinationerna. Men Dubai och Sydkorea, vars studenter tidigare visat ett svagt intresse för svenska masterprogram, står också på listan.

– I stora länder som gör välfärdsresor har vi all anledning att vara, säger Sven Engström, vice rektor på Chalmers.

Till Bangladesh, det avgiftsskyldiga land med flest antagna masterstudenter 2011, åker inga svenska universitet. Den amerikanska konsultfirman Illuminate consulting group gjorde 2010 bedömningen att fattigdomen i Bangladesh utgör ett hinder för universitet som vill rekrytera i landet.

”Möjligheterna att rekrytera bland den lilla förmögna befolkningen i Bangladesh kommer dock att finnas kvar,” stod det i en rapport beställd av Svenska institutet.

Den fattiga befolkningen i Bangladesh är dock inte helt lottlös. Tvärtom har den haft tur: Bangladesh är ett av endast tolv länder som mottar Svenska institutets biståndsstipendier. Detta läsår har totalt 100 stycken delats ut. Men även bland dessa länder, vars studenter har relativt goda stipendiemöjligheter, har antalet antagna mer än halverats sedan 2010.

– Vi levde i tron att man skulle införa ett rejält stipendiesystem, och att det därför skulle komma fler studenter från svenska biståndsländer – inte att det skulle bli en skiljelinje mellan rika och fattiga länder, säger Per Henriksson, utvecklingschef på det akademiska fackförbundet Jusek.

Till nästa år har regeringen föreslagit en höjning med cirka 70 stipendier. Dessa ska kunna sökas av studenter från de 135 länder – däribland Kina, Indien och Brasilien – som klassas som biståndsländer av OECD. Konkurrensen blir tuff.

– Ambitionen med stipendieprogrammet har inte varit att kompensera minskningen av sökande studenter helt, utan att täcka en liten del av denna grupp. 20 miljoner kronor är förstås lite i sammanhanget. Efter denna sökomgång kommer vi att utvärdera utfallet och göra eventuella justeringar, säger Måns Fellesson vid UD:s enhet för utvecklingspolitik, som svarar när biståndsminister Gunilla Carlsson är bortrest.

Förutom biståndsstipendierna har regeringen infört att annat stipendieprogram. Det riktar sig till de mest kvalificerade studenterna, oavsett ursprungsland, och täcker en del av eller hela studieavgiften. Det stödet är inte alltid tillräckligt. Till denna termin erbjöd KTH 55 studenter avgiftsfria studier. Hälften tackade nej.

På seminariet i Hötorgsskrapan menar Tillväxtanalys att Nederländerna, vars studieavgifter höjdes kraftigt 2008, är ett föregångsland inom internationell studentrekrytering. Det sägs att Nuffic, organisationen som främjar internationellt utbildningssamarbete åt den nederländska staten, är framgångsrikt på attraktiva marknader som Sydkorea, Japan och Indien.

I förberedelserna för studieavgifterna har högskolesektorn dragit många lärdomar från Nederländerna. Men på ett område ligger man betydligt efter: biståndsstipendierna. Anpassat per befolkning, och med den svenska regeringens föreslagna höjning inräknad, satsar Sverige en fjärdedel av vad Nuffic betalar ut i biståndsstipendier varje år.

– Ytterligare 70 stipendier är en droppe i havet jämfört med den volym studenter Sverige mottog tidigare. Det är för lite pengar avsatta för stipendier. Det räcker till för få personer, säger Juseks Per Henriksson.

Enkät: Vad innebär studieavgifterna för ditt universitets rekryteringsstrategi? 

Sven Engström, vice rektor, Chalmers:
– Med avgifter blir det mycket viktigare att rikta sig mot länder och regioner för att ha en chans att ha en rimlig bedömning av kvaliteten. Det är Kina, Indien och Brasilien bland annat. Generellt satsar vi på regioner med stor och växande befolkning och tillväxtländer där svenska företag finns.

Eva Malmström Jonsson, prorektor, KTH:
– Vi har försökt att identifiera regioner i världen där det finns en potential att göra marknadsföringsinsatser. Det måste ju vara en region där det finns en betalningskapacitet och en tradition av att betala för studier. Brasilien, Indien, Kina och Sydostasien är de regioner där vi bedömer att det finns en tillväxtpotential.

Richard Stenelo, ansvarig för internationell rekrytering, Lunds universitet:
– Tidigare fanns ingen rekryteringsstrategi för dessa länder. Studieavgifterna har inneburit att Lunds universitet nu har en strategi med målsättningar, prioriterade aktiviteter och länder. De prioriterade länderna är bland annat Kina, USA, Kanada, Indien och Turkiet.