– De tar emot betydligt färre än vad som står i överenskommelserna, säger Birgitta Guevara på länsstyrelsens enhet för social hållbarhet.

Genom överenskommelser mellan länsstyrelserna och respektive kommuner avtalas hur många flyktingar kommunerna ska ta emot.

Förra året skrev Kungälv och Ale under på att de skulle ta emot 50 respektive 30 personer.

– Deras faktiska mottagande överensstämmer inte med överenskommelsen, säger Birgitta Guevara.

Förra året tog Kungälv emot elva personer och Ale fyra personer, enligt siffror från Migrationsverket.

Inför 2011 åtog sig Kungälv återigen att ta emot 50 personer och Ale 30 personer. Men i augusti hade de endast tagit emot sex respektive fyra personer.

Den sista september i år sa länsstyrelsen därför upp överenskommelserna och just nu pågår diskussioner om nya sådana.

Gun-Marie Daun (KD) är ordförande i Kungälvs sociala utskott. Hon medger att kommunen tar emot långt färre flyktingar än överenskommelsen.

– Ja, det är väldigt lågt. Men vi har inte tillräckligt med bostäder, det är det största problemet.

Så ni tvingas säga nej till flyktingar på grund av bostadsbristen?

– Nej, jag tror inte att vi tackar nej, jag hoppas inte det. Vi kan ta emot 50 personer men det handlar om hur många som vill komma hit, säger Gun-Marie Daun (KD).

Nu ger du två skäl som står emot varandra, både att ni inte kan ta emot fler på grund av bostadsbristen och att ni kan ta emot fler men att inte tillräckligt många vill flytta till Kungälv – vad är egentligen skälet?

– Det kan vara både och. Jag vet inte riktigt.

Länsstyrelsens bedömning är dock att det finns många som kan tänka sig att flytta till Kungälv. Hänvisningen till bostadsbrist känner Birgitta Guevara dock igen.

– Kommunerna hänvisar ofta till bostadsbrist. Men det är brist på hyresrätter i många kommuner och vår rekommendation är att kommunerna ser över sitt arbete med bostadsförsörjning och sina bostadsförsörjningsplaner så att de även innefattar flyktingar, säger Birgitta Guevara.

Det är också vad Ale kommun planerar. Magnus Billborg är kommunens enhetschef för försörjningsstöd och flyktingar, och han säger att den främsta anledningen till att Ale tagit emot såpass få personer under 2010 och 2011 för att kommunen inte har tillfrågats från ansvariga myndigheter. En orsak är att de flesta flyktingar som flyttade till Ale tidigare var personer som flyttade till Ale på egen hand, så kallat Ebo – eget boende.

På senare tid har allt färre sökt eget boende i Ale och det kan därför bli aktuellt för kommunen att ställa om till att bli en så kallad Abo-kommun, som står för anläggningsboende.

– Då måste kommunen kunna erbjuda lägenheter, och i den situation som råder på bostadsmarknaden i Ale måste det till en lösning för att vi ska klara det, säger Magnus Billborg.

Han säger att om det fortsatta avtalet innebär samma antal personer som tidigare – och om det inte kommer tillräckligt många ebo-flyktingar – måste bostadsfrågan lösas för att kunna nå denna nivå.

– Vi håller på med överenskommelserna inför 2012 och vårt besked till politikerna är att det är så man måste göra och vi har inte i verksamheten fått några politiska signaler om ett annat avtal än det som råder, säger Magnus Billborg.