Eritrea – ett land, två verkligheter | Fria.Nu
Uppsala Fria

Eritrea – ett land, två verkligheter

Svensk-eritreaner från Uppsala polisanmälde förra veckan eritreanska ambassaden för att driva in skatt av exil-eritreaner. En månad tidigare pågick regimvänliga demonstrationer på Stora torget som besvarades av en motdemonstration. Den senaste tiden orsakar Dawit Isaaks ursprungsland tumult på svensk mark. Uppsala Fria Tidning har träffat Rezene Tesfazion, en av de som anmälde ambassaden.

Den 13 oktober 2011 samlas två grupper svensk-eritreaner i Uppsala; en på Stora torget och en på Forumtorget. Den ena gruppen protesterar mot svenska mediers rapportering om Eritrea. ”Den besinningslösa hetskampanjen mot svensk-eritreaner och Eritrea som pågår i Sverige saknar motstycke i svensk mediehistoria”, står det på flygbladet som de delar ut. Den andra och mindre gruppen formar en motdemonstration.

Detta är ett av flera tillfällen under den senaste tiden då svensk-eritreaner har samlats runt om i Sverige för att protestera mot svenska medier. Och överallt syns samma plakat: ”Vi älskar vår president”, ”Isaias Afewerki is our hero”, ”Utred svenska mediers hetskampanj”.

Måltavla för demonstrationerna är bland annat rapporteringen om den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak. Många tycker att rapporteringen är vinklad och falsk och enligt Rezene Tesfazion är även det regimens fel.

– Eritreanska ambassaden beordrar detta. Människor ska försöka bilda opinion mot svenska medier genom att samlas och man hoppas på att vinna sympatier för den eritreanska regeringen. Syftet är att få människor att tänka ”ja, men om det är så många som demonstrerar, då måste det ju vara något som är sant”.

Rezene Tesfazion kommer från Eritrea och har bott i Sverige i 35 år. Han har ett förflutet som riksdagsledamot för socialdemokraterna och har arbetat på tidskriften Eritreanska röster tillsammans med Dawit Isaak.

Rezene berättar om ett land som kunde ha varit öppet och demokratiskt men som blev en stängd diktatur. Efter ett 30 år långt krig med Etiopien blev landet självständigt 1993. Nuvarande president Isaias Afewerki var en av de som kämpade för ett fritt Eritrea. Men liksom för många andra länder som tagit sig ur förtryck är inte demokratiseringen självklar.

År 1997 fastslogs en konstitution där demokrati med fria val skulle införas. Men året därpå, när konstitutionen skulle börja gälla, blev det återigen krig med Etiopien. Den 18 september 2001 fängslades elva partimedlemmar som krävde att konstitutionen skulle tillämpas. Samma dag fängslades journalisten Dawit Isaak.

Isaias Afewerkis parti PFDJ, Peoples front for democracy and justice, är i dag Eritreas enda tillåtna parti.

Frågan om Dawit Isaak är en vattendelare för svenska eritreaner. ”För mycket fokus på en enda person”. ”Han är spion!” ”Vad vet ni svenskar egentligen om Dawit Isaak?” Så låter det när jag pratar med folk på den regimtrogna demonstrationen.

Den tillfångatagne journalisten är ett känsligt ämne. Han blir en symbol för det faktum att Eritrea ligger sist på Reportrar utan gränsers pressfrihetslista. Plats 178, strax under Nordkorea.

– Jag kände Dawit. Han levde för demokrati och mänskliga rättigheter. En lugn person, men otroligt vass. Tänk att de försöker sudda bort en så verklig situation och sanning. Det är svårt att förstå, säger Rezene Tesfazion.

Människorna på demonstrationen talar om Isaias Afewerki som en hjälte som räddat landet från förtryck och krig och ser till att det utvecklas.

– Dessa personer har ekonomiska kontakter med landet. De kanske har byggt hus, gjort investeringar eller har pengar på eritreanska banker. Men det finns också rädsla, ett socialt tryck. Idéer kommer uppifrån och det är tydliga order från regimen. Om man väl är inne i det är det svårt att ta sig ur.

De unga demonstranterna är arga och beskriver hur de känner sig kränkta när medierna svartmålar Eritrea och utsätter det eritreanska folket för en negativ kampanj. Men Rezene Tesfazion menar att de inte tror på vad de säger, innerst inne.

– Jag har träffat en del av dem och när de är ensamma, då uttrycker de sig på ett annat sätt. Vreden kommer egentligen ut för att de inte vill att regimen ska avslöjas. De fruktar att det blir värre om de pratar och säger saker om regimen.

Men hur gör regeringen för att påverka människor som bor i Sverige?

– De planterar människor som jobbar dag och natt för att isolera folk. När de har fått grepp om dem så är det ständig rekrytering, samtal och till och med studiecirklar.

”Svensk-eritreaner med andra åsikter än den allenarådande propagandan hindras ifrån att få sina röster hörda i tidningar, radio och tv. Gruppen som nyheten handlar om förvägras rätten till fri och oberoende media. Rätten till just de värden tidningarna påstår sig skydda.” Så står det på hemsidan alenalki.com som är en av drivkrafterna bakom demonstrationerna mot svenska medier.

På demonstrationen i Uppsala ville dock ingen av de tillfrågade ställa upp på en intervju eller citeras. Uppsala Fria Tidning har också sökt flera av de som står bakom demonstrationerna men utan resultat.

Annons

Rekommenderade artiklar

Fadime får egen park

För tio år sedan mördades Fadime Sahindal av sin egen pappa. Hon dog för att hon ville leva sitt eget liv. Den 21 januari hedras hennes minne i Uppsala.

Uppsala Fria

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2021 Fria.Nu