Analys: Utmaningsrätten

Genom olika metoder håller kommunala verksamheter på att läggas ut på privata aktörer. Det handlar bland annat om lagen om valfrihetssystem, LOV, som infördes i januari 2009 och som innebär att exempelvis omsorgs- och stödverksamhet för äldre, för personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvårdstjänster kan läggas ut på privata företag. Kommuner och landsting får själva välja om de vill lägga ut tjänsterna.

Från den 1 januari 2010 finns dock ett område som kommunerna själva inte får välja kring: inom primärvården råder obligatoriskt vårdval.

Det finns också ett andra system som syftar till att utföra kommunal verksamhet i privat regi: utmaningsrätten.

Även detta är något som varje kommun och landsting själva kan välja om, och som innebär att privata bolag får utmana kommunala verksamheter.Skillnaden mot utförsäljning är att kommunen fortsätter att vara huvudman för verksamheten och att den finansieras med skattemedel. Det är kommunen som utformar uppdraget, kraven och utvärderingskriterierna.

Först ut i Sverige med utmaningsrätt var Kungsbacka kommun, som införde systemet år 2003. Sedan dess har allt fler kommuner anslutit sig och nu finns utmaningsrätt i 36 kommuner och i Stockholms läns landsting.

De flesta utmaningarna har handlat om teknisk verksamhet, underhåll, vård och omsorg.

I februari 2010 föreslog Henrik Nilsson (M) att utmaningsrätt skulle införas i Göteborg. Syftet, enligt Nilsson, var att kunna se om verksamheterna kan bedrivas mer effektivt, samt att skapa ett mer aktivt näringsliv. I en motion skriver Nilsson att ”en välanpassad utmaningsrätt leder till att kommunen får en effektivare och billigare verksamhet, företagarna får tillgång till en ny marknad och brukarna blir förhoppningsvis mer nöjda med den service som kommunen finansierar.”

Bakom sig har Moderaterna Svenskt Näringsliv, som febrilt hejar på utmaningsrätten. I en rapport från oktober 2010 skriver Svenskt Näringsliv att utmaningsrätten är en viktig komponent i moderniseringen av den offentliga sektorn och att ”framtida krav på ökad kvalitet kommer att ställas mot krav på ökad kostnadseffektivitet och det finns egentligen inget direkt val för kommuner och landsting.”

Att privata företag kan ge högre kvalitet till ett lägre pris är en välkänd högerslogan – men som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, visade i en rapport i september finns det inte mycket till bevis på området.

I Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svenskt välfärd? skriver SNS att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i den svenska välfärdssektorn och att de senaste två decenniernas privatiseringar inte kan visas ha lett till några effektivitets- eller kvalitetsvinster. I rapporten efterfrågas också vidare utredningar för att kunna skapa en mer saklig debatt. Turerna kring rapportförfattaren Laura Hartmans avgång snart efter rapporten släpptes visar hur känslig frågan är.

I Göteborgs kommun används inte LOV. Här är Socialdemokraterna kritiska, vilket bland annat gjordes tydligt i den nya rapporten Obligatorisk valfrihet? Nej tack! som kommunalrådet Anna Johansson (S) författat.

Där pekar Johansson på det märkliga med en ”politiskt skyddad kvasimarknad som till 100 procent är finansierad med skattemedel”.

Men när det gäller utmaningsrätten yrkade dock S för en utredning.Visserligen kritiserade S och MP att moderaternas Henrik Nilsson i sin motion endast tog upp tänkta fördelar med utmaningsrätten, och S och MP efterfrågade en mer förutsättningslös utredning av vad utmaningsrätt skulle innebära för Göteborg.

Men genom sitt svar öppnade S och MP upp för en utredning i frågan, medan V ville ge avslag åt förslaget.

I sin blogg skrev Jöran Fagerlund (V) att S och MP:s yrkande var ”så pass svajigt” att de borgerliga partierna anslöt sig till S och MP:s linje – som i praktiken var samma sak som att rösta för moderaternas motion.

Vänsterpartiets Mats Pilhem menar att utmaningsrätten riskerar att leda till att invånarnas skattepengar går till bolagsvinster och förs ut i skatteparadis. Att det kan vara en konsekvens vet vi från privatiseringen av apoteken, där flera nya apoteksägare var registrerade i skatteparadiset Jersey.

Men den 9 december 2010 beslutade kommunfullmäktige i Göteborg att ge kommunstyrelsen uppdraget att utreda konsekvenserna av utmaningsrätt.

Nu är utredningen, som gjorts av stadskansliet, klar och i den pekar man på att utmaningsrätten är ung och oprövad, att få inkomna utmaningar i andra kommuner har antagits och att ovissheten kring vilka verksamheter som kommer upphandlas och hur kriterierna kommer att utformas gör det svårt att ge svar om de ekonomiska konsekvenserna.

När det gäller LOV har S, V och MP i Göteborg hittat en kompromissidé: att verksamheter endast kan läggas ut på icke vinstdrivande företag, för att säkerställa att företagen har invånarnas intressen – istället för vinst – framför ögonen.

Det är något som även skulle kunna överföras till utmaningsrätten.

På torsdag läggs stadskansliets utredning om utmaningsrätten fram för kommunfullmäktige, och efter det får vi veta hur Göteborgs politiker ställer sig till utmaningsrätten, om den ska införas och vilka sorts företag som ska få utmana.