Rikard Warlenius.

Synpunkten


Klimat

Fria Tidningen

Världen bortom Södertälje

Stockholms klimat- och sårbarhetsutredning framstår redan som inaktuell.

Hur ter sig livet i ett Stockholms län som är 4–6 grader varmare än i dag? Har man lite koll på forskningen tänker man lätt i apokalyptiska banor: Amazonas uppbrunnen, Sibiriens permafrost tinad, Asiens mäktiga floder uttorkade, Sydeuropa förvandlat till öken. Miljarder människor på flykt, allt medan temperaturen fortsätter att stiga och kanske utlöser en massdöd som liknar den som drabbade jorden under perm, då 90 procent av djurarterna dog ut.

För ett par veckor sedan presenterade länsstyrelsen i Stockholm sin klimat- och sårbarhetsanalys Stockholm – varmare, blötare, som räknar med 4–6 grader högre medeltemperatur år 2100. Så hur förbereder sig våra myndigheter på stigande hav, extrema väderhändelser och massiva folkvandringar?

Milt förvånad kan jag konstatera att rapporten framställer länet år 2100 som en i stort sett idyllisk plats. Det regnar mer och snöar mindre, havsvattnet har stigit men bara med 30–50 centimeter. Vi får vänja oss vid fler värmeböljor och översvämningar, men annars är det mesta sig likt. Eller rent av bättre, med kontinentaleuropeiskt väder och längre odlingssäsong.

Kontrasten mot forskningens sexgradersvärld är alltså stor. Till saken hör dock att här uppe vid polerna ökar temperaturen mer än det globala genomsnittet. I botten av länsstyrelsens bedömning ligger ett av klimatpanelen IPCC:s utsläppscenarier, nämligen scenario A1B som beräknas leda till 1,7–4,4 graders global uppvärmning, med 2,8 grader som bästa riktvärde. Med andra ord utgår de inte från en sexgradersvärld utan en knappt 3-gradersvärld. Vilken dock inte heller framstår som särskilt idyllisk. Även om norra Europa verkar bli nästan larvigt förskonad kommer snabb och kraftig klimatförändring pågå inte långt härifrån. Hundratals miljoner människor kan vara på flykt, matproduktionen allvarligt hotad och världsmarknaden i gungning. Med andra ord finns risk för en social sårbarhet utan historisk like och den lär inte göra halt vid länets gränser. Men i länsstyrelsens sårbarhetsanalys existerar inte världen bortom Södertälje.

Bristen på större sammanhang är det ena huvudproblemet i rapporten – det andra rör själva prognoserna. Det som i länsstyrelsens rapport nästan låter som fakta – som att temperaturen kommer att öka med 4–6 grader och havet stiga med 30–50 centimer – är i själva verket deduceringar av ytterst osäkra uppgifter, baserade på många antaganden och scenarier. Ytterst kortfattat: Det som hos IPCC är ett scenario – A1B – har hos länsstyrelsen förvandlats till en prognos. Detta trots att den globala temperaturhöjningen till 2100 nu ser ut att bli nästan en halv grad högre än i A1B, och havsvattennivåhöjningen riskerar att bli uppemot en meter högre än i länsstyrelsens prognos.

En av de svåraste lokala anpassningsfrågorna är om Mälaren ska höjas i takt med havet så att den förblir insjö och Stockholms färskvattentäkt – eller om slussarna ska rivas och Mälaren åter förvandlas till en havsvik, vilket naturligtvis får stora ekologiska följder och leder till att Stockholm kan behöva hämta färskvatten ända från Vättern.

Stockholm står just nu i begrepp att investera många sköna miljarder i Nya Slussen. Länsstyrelsen rekommenderar en avtappningskapacitet som gör att Mälaren bör undvika översvämningar till år 2100 – men rekommendationen baserar sig på de gamla uppgifterna om havsnivåhöjningar. Om prognosen, som egentligen bara är ett scenario, visar sig fel kan Slussen behöva rivas efter bara omkring 30 år. Sårbarhetsutredningen framstår därför redan som inaktuell. Dåliga prognoser kan stå Stockholm dyrt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Rikard Warlenius.
Synpunkten
:

Tillväxtens stinkande baksida

Stanken avslöjar direkt att något är fel. På håll är landskapet slående vackert. I en glänta av regnskogen ligger hus och gröna fält som sluttar ner mot den stilla floden kantad av palmer. Men så fort vi kliver ur bilen drabbas vi av den intensiva, frätande, dödande stanken av råolja.

Fria Tidningen
Rikard Warlenius.
Synpunkten
:

Arbete är miljöförstöring

Aldrig har arbetsideologin uttryckts så extremt som i den portalparagraf som Socialdemokraterna ska anta på sin kongress i april. Där står: ”Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat”. Allt annat – såsom friheten, rättvisan och sanningen – ska alltså underordnas jobben.

Fria Tidningen
Rikard Warlenius.
Synpunkten
:

Ska vi bara se på eller?

Klimatfrågan fick en välkommen comeback i partiledardebatten i SVT:s Agenda förra söndagen. Åsa Romson och Jonas Sjöstedt drog en grön lans mot regeringens klimatflegmatism, men tyvärr fick Fredrik Reinfeldt slutordet med en lång harang om hur förträffligt Sverige ändå är, hur vi är på väg att nå våra miljömål och hur långt Sverige har nått i jämförelse med andra EU-länder.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu