Den 8 december 2005 antog kommunfullmäktige Göteborgs stads första jämställdhetspolicy. Enligt den ska kvinnor och män ha lika tillgång till makt och inflytande, och förvaltningar och bolag ska driva ett aktivt och målinriktat arbete för att uppnå jämn könsfördelning inom grupper där det ena könet är relativt underrepresenterat. I Göteborgs stads budget för 2011 framhålls det också att staden ska vara en förebild och en föregångare när det gäller jämställdhet.

Enligt budgeten ska personalpolitiken understödja ett integrerat jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i verksamheterna. Vid nyrekryteringar och chefstillsättningar råder ledorden ”rätt kompetens på rätt plats” och att ”de anställda ska spegla befolkningen i Göteborgssamhället”. Förra året bodde 115 013 personer i Göteborg som var utrikes födda, vilket är 22 procent av befolkningen. De största grupperna av utrikes födda kommer från Iran och Irak, på tredje plats kommer Finland.

Men när det gäller vd-poster på kommunala bolag är det långt kvar till jämställdhets- och mångfaldsmålen. FRIA:s granskning visar att knappt var tredje vd är kvinna och att inte en enda person har ett utomeuropeiskt namn.

– Det är beklämmande, man missar bra kompetens genom att rekrytera så ensidigt. Det finns inga bra ursäkter, säger Annika Elias, ordförande i Ledarna, en fackorganisation för chefer.

Hon pekar på att kommuner har högre krav på sig än privata bolag att arbeta efter de värderingar som styr politiken.

– Och det är att alla har samma värde, men det går man inte efter när man gör på det här sättet, säger Annika Elias.

– Normen är tyvärr fortfarande att chefen är en vit, svensk man. Chefsskapet är könsmärkt i Sverige – ännu mer i näringslivet, men även i kommunala bolag. Fokus är inte på kompetens, utan man har fördomar med sig in i rekryteringen, säger hon.

Enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, från 2009 tenderar chefer att anställa personer med en bakgrund som liknar deras egen: invandrade chefer anställer andra invandrade och chefer födda i Sverige anställer personer födda i Sverige. Med flest chefer födda i Sverige innebär det en spiral där ännu fler svenskfödda chefer anställs.

Eva Bergvall är chefsrekryteringskonsult vid Göteborgs stad och ansvarig för stöd vid rekrytering av förvaltnings- och bolagschefer. Hon menar att bristen på chefer med utländsk bakgrund beror på för få sökande och att för få är meriterade.

– Det är ett antal trappsteg upp till de högsta nivåerna, och det är få med utländsk bakgrund som har suttit på nivån under och därmed kan ta sig vidare till vd-nivån, säger Eva Bergvall.

Annika Elias, från Ledarna, känner igen den beskrivningen, men menar att kommunen måste agera annorlunda.

– Argumentet att man måste börja från botten får man jämt höra, även när det handlar om varför det är så få kvinnor. Men vi har inte tid och råd att vänta på att få fram kandidater underifrån, börjar vi inte ifrågasätta nu kommer vi stå på samma läge om 30 år igen. I stället borde rekryterarna använda mer okonventionella modeller för att hitta kandidater, säger Annika Elias.

Det handlar om att sluta leta i gamla nätverk, och istället leta på nya sätt, menar hon.

– Om rekryterarna inte kan det kanske man har valt fel firma, det finns rekryterare som arbetar aktivt med och är proffs på det här, säger Annika Elias.

I snitt sker nio nyrekryteringar av bolags- och förvaltningschefer varje år. Just nu pågår förändringar på vd-posterna. Bland annat är vd-stolen hos Gatubolaget tom medan rekrytering pågår, eftersom nuvarande vd Anneli Snobl går över som vd för Förvaltnings AB Framtiden i dag.

På förvaltningssidan är det mer jämställt. Där är 9 av 19 chefer kvinnor. Innan stadsdelsnämnderna slogs samman vid årsskiftet var 7 av 20 stadsdelschefer kvinnor. Inför sammanslagningen gick därför Marcus Gustavsson, ordförande SKTF Göteborg, Eva Holmén, ordförande Lärarförbundet i Göteborg och Brith Holm, samordnare Vårdförbundet Göteborg ut med en debattartikel där de uppmanade till större jämställdhet vid nyrekryteringen. De fick gehör. I de tio nya stadsdelarna är nu hälften av stadsdelsdirektörerna män och hälften kvinnor. Eva Bergvall pekar på att en av parametrarna när de rekryterade de nya direktörerna var just jämställdheten.

– Ska jag vara ärlig tror jag att om du ringer om tre–fyra år kommer det ändra sig, jag känner inte att det är ett problem, det handlar om processer. Vi har alltid målsättningen att det ska vara både kvinnor och män fram till slutintervjuerna. Det som är viktigt är att vi har attityden att titta lite extra på vissa sökanden vid nyrekryteringar, men vi kan inte ta bort de som vi redan har, säger Bergvall.

Men när det gäller personer med utländsk bakgrund ser det lika dystert ut inom förvaltningarna som inom bolagen.

– Det är vi väl medvetna om, säger Bergvall.

Kan det vara så att ni letar på fel ställen, att det behövs mer riktade rekryteringar?

– Om du har en bra idé om hur vi kan göra det. Vi skriver i alla annonser att vi uppmanar alla att söka. Visst skulle man kunna göra sökuppdrag och leta upp sådana här personer, men vi vill annonsera mer öppet, säger Bergvall.

Annika Elias menar att alla förlorar på snedrekryteringen.

– Arbetsplatser med en bra blandning fungerar bättre, och om man rekryterar med kön eller bakgrund framför ögonen väljer man inte ur hela den tillgängliga resurspoolen och riskerar att välja bort de med bäst kompetens. Man måste söka aktivt om man menar allvar med att man vill ha mångfald, säger Annika Elias.