– En grund i rättssäkerheten är förutsägbarhet, så det är problematiskt när liknande fall kan bedömas olika, säger Alexandra Segenstedt, jurist och migrationsrådgivare vid Röda Korset, och en av författarna till rapporten Vad krävs för att få skydd?.

Det har nu gått fem år sedan det nya systemet med migrationsdomstolar infördes, men ingen studie av domarna har gjorts och därför valde Röda Korset och Raoul Wallenberginstitutet att granska närmare 470 avgöranden från migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det skiljer sig mycket både mellan domstolarna och inom dem, mellan olika domare. Skillnaderna beror ofta på hur mycket information om ursprungslandet som finns infört i ärendet, säger Alexandra Segenstedt.

Ett exempel är när det diskuterades huruvida det rådde väpnad konflikt i Somalia.

– Då gjorde domstolarna olika tolkningar. I Stockholm ansåg man att det var en väpnad konflikt i de södra och centrala delarna, medan domstolarna i Malmö och Göteborg inte ansåg det, säger Segenstedt.

Senare fattades ett avgörande i Migrationsöverdomstolen, som är högsta instans i migrationsärenden, om att det var en väpnad konflikt och rättstillämpningen blev mer enhetlig.

I rapporten granskas främst bifallsbeslut, det vill säga domar där den sökande har fått uppehållstillstånd, för att se på vilka olika grunder personerna fått det. Grunden skyddsbehov och grunden synnerligen ömmande omständigheter ger olika möjligheter när det exempelvis gäller medborgarskap och möjlighet till familjeåterförening. Anledningen till att de främst granskat bifallsdomar är att det finns mer resonemang och argumentation i dessa kring olika skyddsgrunder.

Inom migrationsdomstolen i Göteborg har två liknande fall bedömts helt olika.

– Det var två likartade fall av könsrelaterad förföljelse, som togs upp under samma månad, i november 2010, men där det gjordes olika bedömningar. Den ena fick flyktingstatus och den andra inte.

Två stora problem, enligt rapportförfattarna, är att utlänningslagen är spretig och att få fall tas upp av migrationsöverdomstolen, vilket gör att det inte finns mycket vägledning att gå efter.

– Därmed förekommer det en mängd olika tolkningar, utan att någon egentligen tar ansvar för det. När det gäller utlänningslagen är den bred och svår att tillämpa eftersom den är som ett lapptäcke, lagen är gammal och nya bestämmelser har förts in efter hand, säger Alexandra Segenstedt.

Därför önskar Röda Korset och Wallenberginstitutet en översyn av hela lagen.

– Det som behövs är en rättighetsbaserad lag, där den enskildes rätt står i centrum. Internationell rätt bör också tas in mer, säger Alexandra Segenstedt.

Enligt Minna Ljunggren, statssekreterare hos migrationsminister Tobias Billström, är det dock inte aktuellt att se över utlänningslagen.

– Det var intressant att ta del av forskningsresultatet, men det betyder inte att vi direkt skrider till handling, säger Minna Ljunggren.

Nätverket Ingen människa är illegals Hbtq-grupp (läs artikel här) menar att Migrationsverket har otillräcklig kunskap när det gäller hbtq-ärenden, något som även Alexandra Segenstedt kommit fram till. Hon pekar på att det i Lifos, den faktabas som Migrationsverket använder, är ytterst lite information som är nedbrutet på specifika grupper.

– Den landinformation som används beskriver situationen vad gäller mänskliga rättigheter generellt i landet, men för att bedöma hur till exempel barn, kvinnor eller andra grupper har det måste landinformationen brytas ner. Nu finnas det otillräcklig kunskap när det gäller könsrelaterad förföljelse och situationen för hbtq-personer i olika länder, säger Alexandra Segenstedt.

Risken är att dagens domar blir godtyckliga och att det drabbar de asylsökande, enligt Alexandra Segenstedt.

– Nu är det svårt att få någon enhetlighet på vilken grund man erhåller uppehållstillstånd och det ger också konsekvenser för det personliga erkännandet, säger Alexandra Segenstedt.

Statssekreterare Minna Ljunggren säger att regeringen, enligt en överenskommelse med Miljöpartiet från mars i år, ska tillsätta en särskild utredare som ska kartlägga hur domar och beslut i migrationsdomstolarna utformas. Men när utredaren ska tillsättas är ännu inte klart.

FRIA har försökt nå migrationsdomstolen i Göteborg för en kommentar, men utan resultat.