ANALYS: Gripanden vid Röda sten

Invigningen av den stora konstutställningen Konstbiennalen 2011 var i full gång på Röda Sten på lördagsnatten när lokalen plötsligt skulle utrymmas. Den enda informationen som gick ut till allmänheten var att Säpo berättade att fyra personer gripits på sannolika skäl misstänkta för förberedelse till terroristbrott och att gripandet gjordes av nationella insatsstyrkan och polismyndigheten i Västra Götaland.

På sin hemsida skriver polisen att utrymningen och den senare avspärrningen av området runt Röda sten gjorts med "anledning av en hotbild som innebär allvarlig fara för liv, hälsa eller omfattande förstörelse av egendom."

För ytterligare kommentarer hänvisade polisen till Säpo. Som var tyst. 

Så det enda vi visste dagarna efter händelsen var att polisen och Säpo agerat och att fyra personer gripits. Vi visste inte om de var skyldiga till något, inte ens vad de misstänktes vara skyldiga till – mer än att det rubricerades som "terror". Men medier måste toppa med spännande nyheter – ovissheten till trots – vilket ledde till att en rad anmärkningsvärda uppgifter publicerades. De flesta går att kategorisera under vinjetten Medias jakt på den islamistiske terroristen. 

Redan klockan 6:40 den 11 september skriver GT/Expressen i en nätartikel att en poliskälla berättar att det finns misstankar att männen tillhör ett terrornätverk med kopplingar till al-Qaida. Poliskällan misstänker också, enligt GT/Expressen, att "gruppen hade skaffat sig eller var på väg att skaffa sig tillgång till handeldvapen, sprängmedel och handgranater".

Dagen efter, klockan 7 den 12 september, namnger Expressen det tidigare anonyma terrornätverket: det är al-Shabab som gruppen har kopplingar till. Och al-Shabab har i sin tur kopplingar till al-Qaida, enligt GT/Expressen. En timme senare hakar Metro på och sprider GT/Expressens nyhet, fast den här gången nämns inte al-Shabab längre. I stället skriver Metro att "en poliskälla uppger för Expressen att de misstänks ha koppling till terrornätverket al-Qaida".

Andra metoder som media använder för att peka ut de gripna som islamister är genom att ange motivet för det eventuellt planerade terrordådet. Det dröjer inte länge innan den kontroversielle konstnären Lars Vilks pekas ut som måltavlan. Den 12 september skriver GT/Expressen att Vilks hade skrivit på sin blogg att han skulle besöka konstbiennalen, och där efter börjar flera medier spekulera i om dådet skulle ha riktats mot Vilks. 

Samma dag intervjuar Göteborgs-Posten sin egen reporter, Jan Höglund, som svarar på frågan om vilka skäl det kan finnas att slå till mot Röda Sten. Han svarar då bland annat att "konstnären Lars Vilks skrev på sin blogg att han skulle besöka biennalen, inte när. Men det kan ha triggat individer som vill åt honom. Vilks lever ju under dödshot från al-Shabaab, som påstås ha förbindelse till terrornätverket al-Qaida." 

Genom en rad associativa påståenden har därmed de gripna männen identifierats som kopplade till al-Qaida och då blir måltavlan Vilks given, eftersom han lever under dödshot från en organisation som eventuellt har kopplingar till al-Qaida. Givetvis kan det vara precis så som sanningen ser ut. Men det kan också vara på tusen andra sätt. 

På sin blogg ifrågasätter konstnären Lars Vilks själv både kopplingen till honom och medias rapportering: "Kunde det då vara så att den kopplingen skulle ha föranlett ett plötsligt terroristintresse för samtidskonsten? Men för närvarande finns det inte mycket att gå på. Det förefaller som om det är ett islamistprojekt om man skall tro på den uppgift som publicerats i Expressen om att gärningsmännen skulle ha någon anknytning till al-Qaida. Men det är bara spekulationer."

Men mediedrevets bevisföring gällande att det handlar om ett islamistiskt dåd fortsatte. Det var då inte bara sidor som Flashback och Politiskt inkorrekt som förde vidare påståenden om de gripnas koppling till islamism och deras födelseorter. Även bland andra TT och Sydsvenskan ansåg att födelseorten var viktig. I en TT-artikel publicerad i Sydsvenskans nätupplaga den 12 september står det: "tre av de anhållna är födda i Afrika och den fjärde i Mellanöstern".

På måndagen hävde tingsrätten sekretessen kring de gripnas identiteter, och samma dag gick Metro och GP ut med information om männen. Medan GP valde att endast gå ut med ålder, civilstånd och tidigare brottslighet gick Metro ut med födelseländerna – Somalia och Irak – samt bostadsområde i Göteborg.Enligt de pressetiska reglerna ska etniskt ursprung eller nationalitet inte framhävas om det saknar betydelse och är missaktande. Frågan är varför Metro anser att det har betydelse att de nu tre svenska medborgarna och en som har uppehållstillstånd föddes någonstans? Är det relevant?

Det finns inga klara riktlinjer i frågan, men klart är att publiceringen av födelselandet Somalia förstärker den av media framställda kopplingen till somaliska al-Shaabab. 

En annan organisation som verkar ha glömt bort Utöya är Säpo. Den 8 september förklarar nämligen en artikel på polisens hemsida varför islamistiskt motiverad terrorism fortfarande det största hotet mot Sverige, med motiveringen att "säkerhetspolisens bedömning baseras på att islamistiskt motiverad terrorism har visat sig vara beredd att använda våld mot civila på ett sätt som skiljer sig från andra ideologier".

Det var inte länge sedan Säpo var i hetluften senast. Det var den 25 oktober förra året som uppgifter släpptes om ett bombhot i Göteborg. Fredagen den 29 oktober gick polisen ut med en varning om ett bombhot mot centrala Göteborg. Senare samma kväll fick fallet brottsrubriceringen "förberedelse till terrorbrott".

På lördagmorgonen slår polisen til mot tre lägenheter och en moské och fyra män och en kvinna, samt hennes barn, förs till polisen. Samtidigt hölls åtta män frihetsberövade i moskén i tre timmar. Kriminologen Janne Flyghed, professor vid Stockholms universitet, pekar i en intervju med Expressen på terroristlagen som infördes 2003 som en förklaring.

– Vi ser att den drabbar människor med muslimsk anknytning. Åtgärderna riktar sig mot en viss etnisk grupp som man misstänkliggör, säger han till Expressen. 

Med facit i hand vet vi att det var falskt alarm förra hösten. Att samtal om "sprängande huvudvärk" i telefon kan ha föranlett ingripandet. Vi vet också att stormningen av lägenheterna gett trauman för både de vuxna och deras barn.Så det höjer inte beloppet på Säpos förtroendekonto att de nu återigen verkar ha gett falskt alarm om terrorism.

På tisdagen begärdes de tre av de fyra männen som greps i anslutning till Röda sten häktade. Men inte för terrorbrott, utan för förberedelse till mord. Den fjärde mannen släpptes fri. En av försvarsadvokaterna, Henrikson, säger till Sveriges Radio, att det högst rör sig om ett brott som ger böter.

På sin hemsida klappade Säpo sig på axeln i maj, när det var klart att andelen av befolkningen som har stort förtroende för Säpo ökat från 38 till 44 procent. Trots att det innebär att majoriteten av befolkningen inte har det.

Det höjer heller inte medias förtroende att spekulationerna fortsatte trots att terrormisstanken lagts ner. På onsdagen skriver GP återigen att Vilks var målet. Detta eftersom en hemlig källa sagt till GP att mordplanerna gällde en person som står under Säpos beskydd. Det gör visserligen Vilks, men innebär inte med säkerhet att det är han som var målet. 

Efter denna artikels pressläggning kan fler uppgifter i fallet ha kommit fram, men frågorna kvarstår: Har inte Säpo lärt sig att inte ropa på terror-vargen när de inte är säkra? Och har många av Sveriges medier helt glömt bort terrorattackerna i Norge och medias felaktiga antaganden att det handlade om ett islamistiskt dåd? Något som de sedan fick äta upp när det visade sig vara en norsk högerextremist som låg bakom. Lärde sig inte media att inte publicera rykten och antaganden efter detta misstag?