Den 30 augusti 2007 undertecknade kommunfullmäktige i Malmö stad den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen). I artikel 20 i deklarationen står det bland annat att ”kvinnor och män ska ha lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar”. Den uppmanar även till att utmana traditionella könsstereotypa attityder. Mål som kommunen långt ifrån lever upp till.

Under 2008 genomfördes en kartläggning över tjejer och killars användning av fritidsanläggningar i Malmö. Den visar att en klar majoritet av användarna är killar och att killar även får de attraktivaste träningstiderna.

I Fritidsförvaltningens undersökning ”Ungas Fritid” konstateras att den könsmässiga fördelningen av träningstider i föreningar med lagsporter är 75 procent pojkar och 25 procent flickor. En av de populäraste sporterna hos både killar och tjejer är fotboll, men även där får tjejerna bara en fjärdedel av träningstiderna.

Majoriteten av de intervjuade tjejerna säger att de inte känner sig bekväma i badhus och simhallar för att de känner sig uttittade av killar och män och att de får utstå kommentarer. Detta får dem att avstå från aktiviteter där.

Nästan hälften av de intervjuade tjejerna säger att de själv upplevt eller att någon föreningskamrat upplevt rasism, sexism eller homofobi i samband med fritidsaktiviteter.

– Det handlar om en orättvis värdering av killar och tjejers rätt till fritid, där tjejer missgynnas, säger Martina Nilsson (V) kommunalråd med ansvar för fritids- och jämställdhetsfrågor i Malmö.

I Fritidsförvaltningens undersökning visas det att tjejer missgynnas i resursfördelningen, men även att killar uppmärksammas och belönas för sina prestationer i större utsträckning än tjejer.

– Det är klart att det inte ska vara så här. Problemet måste synliggöras och rättas till. Av gammal vana så tittar man inte och därför är det viktigt att prata om det och att utbilda personer inom kommunen i jämställdhetsfrågor, säger Martina Nilsson.

Malmö stad försöker jobba för att lag i samma division ska ha samma rätt till lokaler och träningstider, oavsett kön. De har också infört ett jämställdhetsbidrag, där föreningar kan få extra bidrag för att jobba aktivt med jämställdhetsfrågor.

Men för att kunna komma tillrätta med problemen och uppfylla de europeiska målen har kommunen tagit fram en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.

Fritidsfrågor ligger högt upp i utvecklingsplanen och målet är att fritidsverksamheten ska bli jämställd. Genom att ta fram könsspecifik statistik på individnivå för att synliggöra orättvisorna, analysera resultaten, se över resurser och utbilda kommunens personal, ska målen uppfyllas.

Martina Nilsson vill att jämställdhetsarbetet som utvecklingsplanen innebär, ska vara långsiktigt och beröra alla, inte bara någon ensam eldsjäl på sitt arbete. Det ska heller inte bli ett projekt som sedan tar slut, utan arbetet ska pågå kontinuerligt. Hon önskar en levande samhällsdiskussion, inte bara kommunalt.

– Frågan om en jämställd fritid är större än kommunen, men vi ska göra vad vi kan, säger hon.