Nu är det bevisat. Västvärldens tillverkning av billiga läkemedel i Indien ger upphov till stora mängder antibiotika resistenta bakterier. Bakom resultaten ligger svenska forskaren Joakim Larsson och hans forskarkollegor vid Chalmers och Umeå universitet. Jakten på lägre kostnader har lett till att tillverkningen av läkemedel flyttats ut från Sverige och Europa. I dag sker en stor del av produktionen i Indien och Kina, där reningen av processvattnet ofta inte tar bort läkemedlen. Istället forsar stora mängder antibiotika rakt ut i vattendragen.

Vattendragen utanför den indiska industristaden Hyderabad är förgiftade med så mycket antibiotika att det räcker till att behandla hela Sveriges befolkning under en vecka.

I bottensedimentet utanför det stora indiska reningsverket i Hyderabad, som tar emot vatten från runt 90 läkemedelsfabriker, hittade forskarna 37 resistensgener. Det kan jämföras med 1 gen som finns i referensmaterialet från Sverige.

Vad kan då antibiotikaresistenta bakterier i flodsedimentet få för följder för människors hälsa?

”Dels finns det sjukdomsframkallade bakterier ute i naturen, till exempel kolera och salmonella, som direkt kan bli resistenta mot antibiotika”, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.

Överföringen av generna behöver inte ske nära reningsverken. Den kan mycket väl ske när vattnet hamnar på åkrarna i risfälten eller i tarmfloran hos människor.

Forskarnas slutsatser är därför att det världsomfattande problemet med antibiotikaresistenta stammar kan bli ännu värre, trots att det redan i dag klassas som ett av de största hoten mot folkhälsan av EU och Världshälsoorganisationen.

”Eftersom vi köper mediciner från Indien har vi ett moraliskt ansvar att försöka minska på både resistensutvecklingen och miljöförstöringen”, säger Joakim Larsson. ”Dessutom sprids dessa bakterier snabbt över jorden, så problemet kan snart bli vårt också på ett mer påtagligt sätt.”

Som läkemedelskonsument har jag ingen möjlighet att välja mellan produkter som är miljövänligt producerade och som inte riskerar att öka spridningen av multiresistenta bakterier i världen. Även om min läkare skriver ut recept med miljögodkända tillverkare så väljer apoteket enligt reglerna den likvärdiga substans som är billigast vid uppköpstillfället (månadsvara) sedan kasseras överblivet lager vid nästa upphandling.

Även om jag vill välja en tillverkare som tar miljöansvar går inte det, då får jag betala hela kostnaden och får heller inte räkna in det i högkostnadsskyddet. Vi tvingas att medverka till denna hälsofarliga miljöförstörelse i världen för att staten (= vi) kortsiktigt ska spara pengar.

Forskning och utveckling av nya läkemedel hämmas då kostnaderna för utveckling inte kan räknas hem, kopior kan framställas på kort tid av oseriösa lågprisföretag som tar hela vinsten.

Vi bör kräva miljöstraffavgifter av läkemedelsföretagen liknande dem för koldioxidutsläpp. Detta problem kan bli våra barns och barnbarns största miljöproblem, större än klimathotet.

Här har de miljömedvetna politikerna en fråga att driva i valrörelsen och även internationellt.