ANALYS: Kommuners djuretik

Förra veckan fick Rättviks kommun grönt kort av förvaltningsrätten i Falun för sina djuretiska krav vid upphandling av livsmedel – krav som sträcker sig längre än EU:s minimikrav. Men möjligheten att ställa djuretiska krav har en lång, krokig och konfliktfylld väg bakom sig och är fortfarande en juridisk gråzon.

FRIA kommer guida dig genom en rad olika domstolsbeslut, kommuners kamp för att ställa djuretiska krav och företaget Servera R&S AB:s kamp mot djuretiken. Vi lyfter också fram det tveksamma i att förespråka den svenska djurskyddslagen som en garant för djuretik och berättar om Göteborgs stads feghet när det gäller att gå i bräschen för etisk upphandling.

Vi börjar med att backa till december 2010. Då stod sex skånska kommuner inför kammarrätten i Göteborg eftersom de ställt djuretiska krav. Kommunerna fälldes med motiveringen att ”kommunerna har enligt kammarrätten inte kunnat visa varför sådana konkurrensbegränsande krav är befogade från till exempel djurskyddssynpunkt”.

Det kritiseras av Ulf Magnusson och Lotta Rydhmer, professorer vid Sveriges lantbruksuniversitet, som skriver i en artikel i Göteborgs-Posten (8/4-11) att kammarrättens jurister bör känna till att djurskyddslagstiftningen är till för djurskyddet.

I våras upprepades proceduren när Sigtuna försökte ställa krav kring transporttider, krav på bedövning före slakt och restriktioner kring antibiotika. Den 29 april underkände förvaltningsrätten i Uppsala Sigtunas krav.

Trots de fällande domarna vågade Rättviks kommun ställa samma krav som Sigtuna – plus flera nya krav. De innebär bland annat krav på värprede, sandbad och sittpinne för hönor, att kor ska vara utomhus en betessäsong och att grisar ska vara lösgående och få strö varje dag.

Den här gången skulle en kommun som ställer djuretiska krav få rätt i domstol – förra veckan godkände förvaltningsrätten i Falun kraven.

Varför dras då kommuner som ställer djuretiska krav inför rätta? Svaret stavas Servera R&S AB. Ett företag som kommuner beställer mat via och som satt i system att överklaga kommuners etiska krav. Magnusson och Rydhmer, från Sveriges lantbruksuniversitet, skriver att ”den etiska värdegrund som svensk djurhållning vilar på – en värdegrund som vi har enats om i demokratisk ordning – bekämpas systematiskt av ett svenskt familjeföretag”.

Det är just den svenska djurskyddslagen som Sigtuna och Rättvik ställt krav enligt. Som lag måste den följas inom Sveriges gränser, men det är olagligt att ställa krav på att lagen följs vid upphandlingar. Orsaken är att det strider mot EU-principer om icke-diskriminering och likabehandling att ställa krav på att en viss stats lag följs. Kommunerna har därför ställt krav som lever upp till lagen, utan att nämna själva lagen.

I debatten om djuretiska krav kan det lätt låta som att den svenska lagen är den bästa för djuren. Samma påstående – men om det egna landet – finns i bland annat Norge, Finland och Österrike. I rapporten Världens bästa djurskydd som Djurens Rätt släppte 2009 har organisationen jämfört olika länders djurskyddslagar. Sverige hamnar inte ens på prispallen, utan ser sig springas förbi av Schweiz, Österrike och Norge. Även Bolivia och Kroatien lyfts fram som goda exempel. Men, konstaterar Djurens Rätt, det största problemet i Sverige är inte brister i lagen – utan att lagen inte följs.

De flesta minns nog Djurrättsalliansens avslöjanden från svenska grisfabriker 2009. Under två år besökte organisationen hundratals farmer och kunde visa att 94 procent saknade strö, 84 procent av farmerna hade svårt sjuka djur och hos 40 procent fanns döda djur.

Nästa år löper Göteborgs nuvarande upphandlingsavtal för kött ut, det innebär att Göteborg redan i höst ska påbörja den nya upphandlingen av 250 ton kött. Ännu finns inga egna djuretiska krav i Göteborg, här används endast EU-minimikraven. Upphandlingsbolaget i Göteborg hänvisar till att rättspraxis är otydlig.

Göteborg har även i andra fall visat sig vara en kommun som inte vågar gå i bräschen för förändring på upphandlingsområdet. När Fair trade city – som innefattar etiska krav vid upphandling – diskuterades år 2006 var Göteborg också rädd för att bryta mot lagen. Göteborg stod därför i väntläge medan kommun efter kommun införde etiska krav i enlighet med Fair trade city. Först den 14 maj i år tog Göteborg emot Fair trade city-diplomeringen.

Upphandlingsledaren Birgitta Hedén säger till FRIA att det kan bli aktuellt att diskutera att utöka djurskyddskraven inför den nya köttupphandlingen. Vad en sådan eventuell diskussion kan leda till får vi se när upphandlingen startar.

Men det finns ett helt annat sätt att agera helt lagenligt och samtidigt göra sig en plats på kartan som en kommun som vågar agera etiskt och förändra. Det är att minska eller upphöra med inköp av djurprodukter. Det finns ingen lag som tvingar en kommun att köpa kött, ägg eller mjölk.

Om Göteborg vågar anta den utmaningen får vi se vid höstens upphandling.

Fotnot: Servera har överklagat förvaltningsrättens beslut gällande Rättvik till kammarrätten.