Måns Enander arbetar med regionala miljömål på länsstyrelsen i Västmanlands län och är kontaktperson för konferensen. Han säger att ambitionen är att alla viktiga intresseområden som rör Mälaren tas upp. Allt ifrån skridskoåkning till sjöfart och dricksvatten kommer att belysas.

– Det finns många intressen och många som vill ta anspråk på Mälaren. Man vill gärna bo där, det är vackert och fint, samtidigt som det är ett bra alternativ till transportering av gods. Men det är inte alltid lätt att få allt att gå ihop och fortfarande värna om vattnets kvalitet.

Just vattenkvalitet har varit högt prioriterat i Sverige och andra EU-länder sedan 2000 då det så kallade Ramdirektivet skrevs under. I detta finns riktlinjer för åtgärder gällande vattenpolitikens område, bland annat ämnat för att säkra tillgången till vatten av god kvalitet i ett långsiktigt perspektiv. Det övergripande målet är att vattenkvaliteten ska bevaras där den är god och förbättras där den inte är god. Allt yt-, kust- och grundvatten ska kunna klassas till god status år 2015.

Vad gäller de hot som finns mot sjön nämner Måns Enander dricksvattnets kvalité och att man räknar på möjligheterna att i framtiden utnyttja vatten från Vättern som alternativ försörjning. Klimatförändringarna är ytterligare ett bekymmer som han vill belysa.

– På riktigt lång sikt så talar vi om klimatförändringarna och att världshavet höjs snabbare än marken. Detta bidrar till att Östersjön, någon gång i framtiden, kommer att vara högre än Mälaren och ge påföljder såsom översvämningar – om vi inte gör någonting.

Karin von Sydow, klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen i Uppsala län, instämmer och säger att de här frågorna är mycket viktiga även för Uppsala län. Hon menar på att Enköpings- och Håbo kommuner är direkt berörda av mälarproblematiken, men även Knivsta och Uppsala kommuner kommer att påverkas av en framtida vattenståndshöjning eftersom Ekoln står i förbindelse med Mälaren.

– Det samarbete som sker mellan de till Mälaren angränsande länen kommer att ha stor betydelse för Mälarregionens framtida utvecklingen, säger Karin von Sydow.

Föredragen på den kommande konferensen kommer bland annat att hantera Mälarens värde, översvämningsrisker, transportmöjligheter, vattenkvalitet och alternativ dricksförsörjning. En av de medverkande är Mats Wallin, forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som pratar på temat vattenkvaliteten i Mälaren, trender i utvecklingen och mänsklig påverkan.

– Mätningarna i Mälaren utgör en unikt lång tidsserie som jag kommer att utgå från i min presentation. Fokus kommer att vara på övergödning orsakad främst av avloppsutsläpp och läckage från jordbruksmark.

SLU har ansvarat för miljöövervakning kring Mälaren sedan mitten av 60-talet och Mats Wallin har varit projektledare för övervakningsprogrammet i cirka 15 år. Forskningen som han bedriver på SLU handlar om övergödning av sjöar och vattendrag, och dess bakomliggande orsaker. Inriktningen ligger främst på att modellera källorna till övergödning i avgränsade avrinningsområden, men också på att identifiera de mest kostnadseffektiva åtgärderna mot problemen.

Enligt Mats Wallin har tillståndet i Mälaren förbättrats sedan 60-talet, då han menar att det var riktigt illa. Övergödningsproblem kvarstår dock i vissa delar av sjön, vilket visar sig genom återkommande algblomning och syrebrist på djupbottnarna. Men enligt honom är även Mälaren ett bra exempel på att åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten har fått effekt.

– Det gäller främst utbyggnaden av avloppsreningsverk i slutet av 60-talet. Men påverkan från jordbruket i avrinningsområdet har inte visat tecken på att minska den i dag kanske mest betydelsefulla påverkan på sjön. Eftersom Mälaren samtidigt är avloppsrecipient och dricksvattenreservoar ställer detta extremt höga krav på att minimera påverkan.