De mätningar som har gjorts visar att det är stoppmönstret som är avgörande för hur mycket el som går åt. Tåg är nämligen tunga och väger ett ton per sittplats. Det gör inte så mycket när tåget väl är i gång, eftersom stålhjulen och stålrälsen ger så lågt rullmotstånd även för ett tungt tåg. Däremot går det åt en hel del energi att dra i gång ett tungt tåg. De tåg som gör flest starter och stopp är pendeltåg, medan snabbtåg och högfartståg bara stannar en eller ett par gånger i timmen. Det ger stort utslag på elförbrukningen, och ett pendeltåg drar faktiskt mer än dubbelt så mycket el som ett X2000.

Att luftmotståndet spelar mindre roll visas också av att ett TGV mellan Paris och Lyon i Frankrike faktiskt drar mindre energi per resenär än ett X2000, trots att TGV kör i 300 km/h men X2000 bara i 200 km/h. Det beror på att TGV-tågen har fler vagnar bakom loket, så att fler kan åka med utan att luftmotståndet ökar så mycket.

De svenska snabbtågen skulle förstås också kunna ha fler vagnar. Men för att fler tågvagnar ska fyllas med resenärer som väljer bort bil och flyg, så måste det vara attraktivt. Det brukar innebära korta restider, och det är troligen det som gör att de franska tågen har fler resenärer än de svenska.

Lennart är inne på att vi kanske måste ta det obekväma beslutet att stoppa Europaflyget för att klara klimatfrågan. Att fortsätta bygga ut järnvägen för högre hastighet skulle göra ett sådant beslut betydligt mer genomförbart. Hur som helst behövs ingen ökad biltrafik i Sverige. Om man slutar bygga ut biltrafiken, och istället satsar på högfartsbanor, så kostar det inte mer pengar eller naturresurser än vad Trafikverket gör av med i dag. Slutligen finns det ingen motsättning mellan nya högfartsbanor och en satsning på den nuvarande tågtrafiken. Genom att föra över snabbtågen till egna banor, uppstår mer plats på spåren för långsammare tåg.

Erik Sandblom •  Cyklist och tågresenär 

Lennart Fernström svarar:

Självklart finns det fler saker än hastigheten som påverkar energiåtgången för tåg. Men vi kan inte gärna ersätta dagens pendeltågen med högfartståg som stannar 1–2 gånger i timmen så den jämförelsen är ganska irrelevant. Och att tågets längd och antal stopp också påverkar energiåtgången gör inte att hastigheten är obetydlig.

Byggande av högfartsbanor blir inte heller mer hållbart för att Trafikverket redan gör av med motsvarande resurser på biltrafiken. För en hållbar värld behöver vi minska resursuttaget. Vi kan inte fortsätta ta ut naturresurser i den takt vi gör i dag även om de börjar användas till bättre saker. Och att bygga högfartsbanor tar helt andra resurser och innebär mycket större ingrepp i naturen än konventionell järnväg gör. Det krävs tunnlar och urschaktningar där det är höjdskillnader, stora investeringar i ökad bärighet, dubblad markanvändning och så vidare. Det är resurser som skulle göra betydligt mer nytta om de satsades på dagens tåg och järnvägar eller sprades till kommande generationer.