Bostadsmarknadsenkäten, som bygger på resultat från Boverkets och länsstyrelsernas bostadsmarknadsenkät som kommunerna besvarade i januari, visar att antalet kommuner som redovisar brist på bostäder ökar. Dessutom fortsätter antalet outhyrda allmännyttiga lägenheter att minska efter en tillfällig uppgång 2010. Under fjolåret sålde 78 kommuner totalt 15 000 allmännyttiga bostäder, en liten ökning från 2009 då det såldes knappt 14 400 lägenheter.

– Sju kommuner står för 75 procent av försäljningen och Stockholm ligger i täten med 7537 lägenheter. De flesta kommuner säljer bara ett fåtal lägenheter, säger Boverkets utredare Assar Lindén.

Göteborg och Malmö stad har valt att inte sälja ut allmännyttan under vare sig 2009 eller 2010 och det finns inga beslut om försäljningar för perioden 2011–2012.

– Vi vill ha en stark allmännytta och en socialt hållbar bostadspolitik, med hyresrätter som folk har råd att bo i. Det är viktigt med en blandstad som fyller olika behov, den löser segregationen, säger Göteborgs stadssekreterare Mariya Voyvodova (S).

– Bostadsbristen vill vi lösa med ökat bostadsbygge, en snabb och effektiv process där byggbolag och nämnder är med på banan.

Ombildningar till bostadsrätter i samband med försäljning av allmännyttiga bostäder är vanligast i Storstockholm. Stockholms stad sticker ut ordentligt när det gäller överlåtelser till bostadsrättsföreningar – 2010 ombildades samtliga 7537 lägenheter som sålts i kommunen. Joakim Larsson (M), ytterstadsborgarråd, förklarar att det dels handlar om ett löfte till väljarna för fem år sedan att de skulle ha möjlighet att friköpa sina lägenheter.

– Det finns också en ekonomisk aspekt och de dryga 20 000 lägenheter som har ombildats har gett oss nya ekonomiska muskler och gjort att vi har haft råd att jobba mer med våra egna bestånd än tidigare och kan till exempel satsa på renovering av miljonprogrammen. De pengar som vi har fått in, drygt 22 miljarder kronor, går direkt tillbaka till stockholmarna.

Har ni tagit några beslut om fortsatt utförsäljning?

– I innerstaden har vi nu en ganska jämn fördelning mellan bostadsrätter och hyresrätter och vi har sagt att även fastighetsbeståndet i närförorten ska bestå. Det vi kikar på just nu är ytterområdena där vi ser en fortsatt ojämn fördelning. Vi ser också gärna att regeringen ser över möjligheten att ombilda till ägarlägenheter, vilket innebär att de som vill äga kan köpa loss lägenheten och de som vill fortsätta vara hyresgäster kan vara det.

Med den höga inflyttningstakten till Stockholm har man tidigare räknat med att det behövs cirka 15 000 nya lägenheter per mandatperiod, men Joakim Larsson säger att det kommer behövas betydligt mer än så.

– Det var ett dipp på 90-talet som är svårt att ta igen men under 2000-talet har bostadsbyggandet ökat i kombination med att det är en jämn fördelning av det som byggs, både hyresrätter och bostadsrätter. Vi jobbar också med det befintliga beståndet och fler korttidslägenheter där man till exempel omvandlar befintliga hus som äldreboenden till studentlägenheter.

I övriga landet har man valt en mer försiktig hållning till ombildningar.

– Försäljningen görs i regel till privata hyresvärdar och är oftast ett sätt att frigöra medel för att effektivisera förvaltningen eller för nybyggnad, säger Assar Lindén.

Boverket har dock ingen vetskap om vad som sker med allmännyttan som sålts till privat hyresvärd. Det är inte säkert att hyresrätterna fortsätter att vara hyresrätter.

Boverkets rapport pekar även på att bostadsbrist inte alltid behöver vara synonym med nybyggnadsbehov. En ökad omsättning av bostäder, liksom flyttkedjor, kan vara en del av lösningen på problemet. Åtgärder som dessa kan underlättas med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Sedan bostadsförsörjningslagen återinfördes 2001 har allt fler kommuner tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Boverkets rapport visar dock att det fortfarande är en mindre del av kommunerna som följer denna lag.

– Tyvärr är det många som inte har några riktlinjer. Många kommuner väljer att ha dessa frågor i sin översiktsplan, det är en fråga om resurser och att prioritera bland allt man har på skrivbordet. Den här frågan behöver högre status. Riktlinjerna ger en tydligare idé om vad man vill göra, säger Boverkets projektledare Christina Johannesson.