Vad gjorde du i tisdags?

– Jag talade på Sergels torg på firandet av dagen som arrangerats av RFSL Ungdom Stockholm och RFSL Stockholm. Jag pratade mest om vad IDAHO-dagen är, varför den är viktig och varför den firas just den 17 maj. Det var cirka hundra personer som deltog, vilket jag tycker är jättebra med tanke på att det spöregnade.

Vad höll RFSL Ungdom i för fler arrangemang?

– Det var flera distrikt som anordnade arrangemang lokalt. Malmö hade ett liknande firande som i Stockholm medan de i Borås hade mer seminarier, paneldebatter och workshops med tema kring transpersoner. Men det vanligaste är att det hålls liknande firanden som det i Stockholm.

Vad betyder den här dagen för dig?

– Jag ser IDAHO som en motkraft mot den homo- och transfobi som slår mot hbtq-personer, där det oftast är de unga som drabbas hårdast. Den homo- och transfobi som riktas mot unga är oftast mer uttalad, att man faktiskt säger det till någon, än bland vuxna, där det är mer subtilt.

– Det kan handla om att personer utsätts för allt från hatbrott, som är det mest extrema, till att inte få komma på ett kalas eller att man känner att ens mammor inte passar in bland de andra föräldrarna i skolan. Risken är att man tar det till sig och då är det viktigt att man känner att det finns en motkraft och att få och ge stöd till andra som känner likadant.

Är det någon speciell fråga, när det gäller hbtq-personers rättigheter i Sverige, som ni vill fokusera extra på i samband med IDAHO-dagen?

– Vi har stort fokus på mötesplatser för unga hbtq-personer just nu, men också på att de ska få ett bra bemötande var de än vänder sig i samhället.

– Ett typiskt bemötande är om en person vänder sig till ungdomsmottagningen för att prata om hur deras föräldrar handskas med deras könsidentitet och det istället kommer att handla om hur de ser på sin egen identitet.

– Det är också vanligt att hbtq-personer som söker hjälp får utbilda den man söker hjälp hos och förklara olika begrepp.

Vilka åtgärder kan man ta till för att förbättra bemötandet?

– Om till exempel en kurator på ungdomsmottagningen hör ett nytt ord, ska inte klienten behöva föreläsa om vad det betyder. Kuratorn borde istället säga ”det vet jag inte vad det betyder men jag googlar det till nästa gång”, vilket är ett mer kompetent bemötande.

– Det viktigaste är att höja kompetensnivån genom till exempel hbt-certifiering av olika verksamheter. Och då handlar det inte bara om grundläggande hbtq-kunskap, vilket man kan lära sig i böcker eller på vår hemsida, utan att veta hur man ska hantera det och bemöta personer.