I Iran var Masoud Daghighi Asli politiskt aktiv i Iranian Fedaian Communist League. Under hans studietid i slutet av 70-talet var han politiskt engagerad och satt därför i fängelse vid två tillfällen, under 1980 och 1981. Under 2000-talet jobbade Masoud för en statlig myndighet som arbetade med att filtrera kabel-tv-program som iranska staten ansågs olämpliga.

Masoud misstänktes för arbetsplatssabotage, och efter att myndigheterna gjort en husrannsakan hos Masouds familj i mars 2005, valde Masoud och hans fru och son att fly. Via Irak och Turkiet tog de sig till Sverige.

Den 20 juli 2005 ansökte Masoud om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, som politisk flykting. I slutet av 2006 ansökte också hans fru och son om uppehållstillstånd. Men familjens ansökningar om asyl fick ideligen avslag.

– Migrationsverket frågade efter bevis på att jag är politiskt aktiv och jag gav dem då bilder från demonstrationer, berättar Masoud, som även fortsatt det politiska engagemanget för demokrati i Sverige.

Masoud visar en trave med papper med foton och brev från olika privatpersoner och organisationer, vilka han lämnat som bevis till Migrationsverket: ett foto när Masoud deltar i en demonstration mot avrättningar den 10 oktober 2009, en annan manifestaiton mot Irans regim i Brunnsparken, intyg om medlemskap i Fedaian Communist League och en tidningsartikel i GT den 30 maj 2009 där en stor bild visar Masoud sittandes på en gata för att spärra av trafiken som en protest mot att personal från Irans ambassad besökte Svenska Mässan.

I pappershögen har Masoud också en mängd brev från organisationer och privatpersoner som har skickat brev till Migrationsverket för att påtala den risk som regimkritiker befinner sig i och vilken fara ett återvändande till iran skulle innebära för Masoud. Men såväl Migrationsverket som Migrationsdomstolen menar att Masoud och hans familj kan återvända till Iran. Masoud har överklagat Migrationsdomstolens avslag till Migrationsöverdomstolen, men den 8 april 2010 meddelade Migrationsöverdomstolen att fallet inte skulle tas upp.

Eftersom försöken att få asyl som politisk flykting dömts ut av svenska myndigheter försöker Masoud nu få arbetstillstånd istället. Sedan 2006 arbetar han för Volvo, och nu med att montera bakluckor på Volvo.

– Jag blev fort självförsörjande, jag kom inte hit för att belasta samhället utan för att kunna bedriva politiskt arbete. 

Den 15 december 2008 införde den borgerliga regeringen, tillsammans med Miljöpartiet, nya regler för arbetskraftsinvandring. Syftet med de nya reglerna sades vara att göra det lättare för utomeuropeiska personer att få arbetstillstånd i Sverige, bland annat genom att det inte längre är Arbetsförmedlingen som bedömer behovet av arbetskraften utan arbetsgivarna.

Den 27 mars 2008 gick Miljöpartiets Mikaela Valtersson och migrationsminister Tobias Billström ut med en debattartikel i Dagens Nyheter där de skriver att "ingen som har ett arbete ska tvingas lämna landet".

Men ett krav kvarstår för att få arbetstillstånd: att man har ett pass. Men något sådant kan inte Masoud få. 

– Jag kan inte gå till Irans ambassad och skaffa det eftersom jag är politisk flykting.

Masoud har ett iranskt id-kort, men det har inte hjälpt. Att han inte har ett pass gör att han inte kan avvisas till Iran, men han kan heller inte leva ordentligt i Sverige eftersom han inte har uppehållstillstånd. Att han redan har en anställning spelar ingen roll i fallet, och känslan av ett moment 22 är tydlig för Masoud.

– Jag har betalat skatt hela tiden, men om jag är sjuk får jag ersättning. För två månader sedan var jag hos läkaren och fick veta att jag inte heller kan få någon hjälp från Försäkringskassan, berättar Masoud. 

Advokatfirman Salmi & Partners företräder familjen och har överklagat de svenska myndigheternas beslut till Europadomstolen. Advokaten Ferec Serce skriver till domstolen att Masoud är en känd person bland organisationer som kämpar mot den iranska regimen, och att regimen med största sannolikhet känner till hans politiska engagemang eftersom han synts i medier. Masoud är också programledare för regimkritiska Radio Shora i Göteborg. 

"Genom att avslå Masouds ansökan om ny prövning har svenska myndigheter äventyrat hans och hans familjemedlemmars liv, hälsa och frihet" skriver Ferec Serce, från Salmi & Partners.

Advokatfirman skriver också att familjen inte bör deporteras till Iran förrän Europadomstolen bedömt om Sverige är skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Nu lever Masoud, hans fru och 21-årige son i ovisshet. 

– De väntar också på att få asyl, det finns inga framtidsutsikter för min son. Jag orkar inte hoppas på något längre.