Fria Tidningen

Varmare relationer mellan Chávez och Santos

När Juan Manuel Santos var försvarsminister i Colombia var relationen till Hugo Chávez allt annat än god. Sedan Santos blev president förra året har den förbättrats avsevärt. Den utlämnade svensken är ytterligare ett bevis på sämjan.

Förra veckan utlämnades en svensk medborgare från Venezuela till Colombia. Han misstänks vara den colombianska Farc-gerillans ledare i Europa, och utlämningen resulterade i att Colombias president Juan Manuel Santos framhävde hur Hugo Chávez, president i grannlandet Venezuela, ännu en gång visat sin samarbetsvilja.

Det är inte första gången Santos betonar deras goda relation. Under ett statsbesök i Spanien i början av april talade han i en radiointervju varmt om hur de bestämt att inte låta meningsskiljaktigheter inom vissa områden hindra samarbeten inom andra.

För ett år sedan hade ett sådant scenario knappast varit tänkbart. Innan Juan Manuel Santos tillträdde som Colombias president i augusti 2010 var relationen mellan länderna ytterst konfliktfylld. Farc-gerillan var smärtpunkten i Chávez dåliga relation till Santos företrädare Alvaro Uribe. Denne anklagade Chávez för att hysa rebeller på venezuelansk mark, och för att stödja deras verksamhet.

En rad incidenter, däribland svenskproducerade vapen som hade sålts till Venezuelas militär och sedan återfanns i Farc-läger, födde ständiga verbala strider och i vissa fall avbrutna diplomatiska relationer. Den allvarligaste krisen kom när Colombia i början av 2008, under ledning av Juan Manuel Santos – då försvarsminister – bombade ett Farc-läger på ecuadorianskt territorium.

Ländernas mycket olika relationer till USA har inte gjort saken bättre. Medan Colombia varit trogna allierade har Hugo Chávez pekat ut stormakten som sin främsta fiende. Trots detta har Juan Manuel Santos relation till Hugo Chávez börjat förtroget. På nio månader har de träffats tre gånger.

Båda länderna har stora inbördes problem. Venezuela kämpar med en växande statsskuld och regionens högsta inflation: 27 procent. Chávez dåliga relation till oppositionen är en ständig källa till konflikt. Colombia har, till följd av den väpnade konflikt som pågått i över femtio år, uppskattningsvis 4,5 miljoner internflyktingar. Regeringen menar att man tack vare de senaste årens enorma satsningar är på väg att slå ner rebellerna. Men fortfarande kommer mängder av rapporter om hotade och mördade människorättsaktivister och fackligt anslutna.

Juan Manuel Santos politik är i mångt och mycket densamma som hans företrädare Alvaro Uribe drev. Men i de utrikespolitiska kontakterna anses han vara mer pragmatisk. Förutom att få ordning på relationen till Venezuela har han löst den konflikt med Ecuadors president Rafael Correa som uppstod i och med bombningen på ecuadorianskt territorium 2008. Colombia behöver, för handelns skull, hålla sig väl med sina grannländer.

Den utlämnade svensken, som är misstänkt för terrorbrott i Colombia, är den tredje Farc-medlemmen som skickats från Venezuela till Colombia de senaste månaderna. I mitten av april valde även Colombia att utlämna en man till Venezuela, och nekade därmed USA deras utlämningsbegäran av samma person.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Växande protester i Chile

Regeringens eftergifter har inte blidkat Chiles protesterande studenter. I veckan fick de sällskap av landets största fackliga centralorganisation.

Fria Tidningen

Colombia ersätter konfliktens offer

Fyra miljoner av de människor som har drabbats av den långa konflikten i Colombia får nu genom en ny lag rätt till skadestånd från staten. Lagen är inte oomtvistad. Den utesluter många. Men det råder enighet om det rätta i att ersätta offren.

Fria Tidningen

Chiquita inför skranket igen

Nya uppgifter indikerar att Chiquita under 1990-talet aktivt understödde colombianska paramilitärer som angrep civilbefolkningen. Nu står bananföretaget åter inför rätta.

Fria Tidningen

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2026 Fria.Nu