Fria Tidningen

Ockupation utan slut

USA:s biträdande försvarsminister Michele Flournoy meddelar nu att landet kommer att fortsätta sina ”insatser mot terrorism” från baser i Afghanistan långt efter år 2014. Beskedet försvårar ett framtida fredsavtal med talibanrebellerna, som kräver att alla utländska soldater lämnar Afghanistan.

Michele Flournoys besked innebär att administrationen har långsiktiga planer för åtminstone en del av sina trupper i Afghanistan, oavsett vad eventuella förhandlingar med talibanerna kan komma att resultera i. Den biträdande försvarsministerns uttalande bekräftas också av en insatt källa.

Detta innebär att USA i samband med en förhandling inte längre skulle kunna lämna det erbjudande som många menar är förutsättningen för ett fredsavtal – nämligen att alla USA:s och Natos trupper lämnar landet i utbyte mot att talibanerna lägger ner sina vapen och klipper banden med al-Qaida.

Enligt en insatt källa har månadslånga samtal med talibanledare som suttit gripna i Pakistan avslöjat att rebellernas högsta ledning varit beredda att förhandla fram ett fredsavtal. Men de sätter en fullständig amerikansk reträtt från Afghanistan som ett absolut krav.

Även om talibanerna skulle gå med på att distansera sig från al-Qaida anser den amerikanska administrationen att USA åtminstone måste behålla sina elitenheter, SOF, i landet. Detta i syfte att jaga al-Qaida-medlemmar och bidra till stabilitet i regionen. Av samma skäl planerar amerikanerna att behålla sin flygbas i Bagram, enligt den insatta källan. Samma källa uppger att USA från officiellt håll bedömer att talibanerna – trots sitt nuvarande enhälliga motstånd – skulle kunna gå med på en sådan förhandlingslösning.

Samtidigt är just aktionerna från SOF, de amerikanska specialenheterna, en starkt bidragande faktor till det folkliga motståndet mot de utländska trupperna i Afghanistan. Detta eftersom enheterna genomfört missriktade tillslag som har lett till civila dödsfall. Afghanistans president Hamid Karzai har vid flera tillfällen uppmanat USA att upphöra med dessa räder.

Uppgifterna om att USA planerade att behålla trupper i Afghanistan på obestämd tid, som uppenbarligen slogs fast officiellt i december förra året, publicerades av New York Times i mitten av november. Men inget framkom då om att flygvapnet och elitenheterna skulle ha fortsatta stridsuppdrag.

USA planerar från och med slutet av 2014 att ha en begränsad militär roll i Afghanistan, där de kvarvarande styrkorna enligt officiella uppgifter ska ha icke-stridande uppgifter. Detta på ett liknande sätt som i samband med tillbakadragandet från Irak, där 50 000 amerikanska soldater blev kvar i landet efter att man lämnat över ansvaret för säkerheten till de lokala myndigheterna. De amerikanska styrkorna har dock sedan dess fortsatt att delta i strider.

Utrikesminister Hillary Clinton meddelade i februari att man skulle börja förhandla med den afghanska regeringen om ett nytt strategiskt samarbete. Hon nämnde inget om att administrationen redan då hade beslutat att behålla styrkor i Afghanistan på obestämd tid. 

Men när Michele Flournoy fick frågor om de framtida planerna i Afghanistan i senatens försvarsutskott blev svaret att USA planerar att på obestämd tid ha kvar trupper i landet för att genomföra ”gemensamma anti-terror-aktioner”. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

USA ”mindre enat” tio år efter 9/11

Tio år efter terrordåden mot USA så hävdar de flesta amerikaner att de respekterar mångfalden och religionsfriheten i landet. Långt ifrån alla anser dock att denna princip också omfattar muslimer. Det visar en ny opinionsundersökning.

Fria Tidningen

New York-polisen anklagas för spioneri

Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har New York-polisen blivit en av USA:s mest aggressiva inhemska underrättelsetjänster. Etniska grupper karläggs på ett sätt som skulle vara förbjudet för den federala regeringen, enligt en ny granskning.

Fria Tidningen

Islamofobin har blivit en industri

Efter terrordåden i Norge har den islamofoba högern i USA hamnat i ett nytt ljus. Många oroas av vad de betraktar som en alldeles för hård samhällsdebatt. Men de flesta av de debattörer, författare och politiker som attackerar muslimer har inte låtit sig påverkas.

Fria Tidningen

Fem år efter 9/11: Minskad tro i USA på militära ingripanden

Den amerikanska allmänheten är i dag avsevärt mindre benägen att stödja militära ingripanden utomlands än år för fem år sedan. Det visar en ny undersökning, den första av många som presenteras med anledning av femårsdagen av 9/11-attackerna på New York och Pentagon i dag.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu