Fria Tidningen

Gripna efter elfte september-attackerna går till domstol

Flera personer som anser att de blev gripna och häktade på felaktiga grunder i efterspelet till terrordåden den 11 september 2001 försöker nu få upprättelse i amerikanska domstolar.

Exakt hur många som greps i anslutning till terrordåden är okänt, eftersom den uppgiften aldrig har offentliggjorts. Men enligt en statlig rapport från 2002 greps 475 personer i New York och New Jersey, och ytterligare hundratals i andra delar av landet.

En del av dessa är nu målsägande i en kollektiv stämning riktad mot den dåvarande justitieministern John Ashcroft och andra högt uppsatta personer i George W. Bushs regering – vilka anklagas för att bära ansvaret för att de greps på illegala grunder.

Enligt stämningsansökan hölls de gripna isolerade i celler där lampor stod tända dygnet runt, och de hade ingen möjlighet att kontakta vare sig sina jurister, familjemedlemmar eller vänner. Dessutom hävdar de gripna att de utsattes för både fysiska och psykologiska övergrepp och tvingades utstå en inhuman behandling.

Bland de övergrepp som fångarna anger är att de misshandlades och förvägrades sömn.

Anklagelserna om en kränkande behandling av fångarna har styrkts av två rapporter från justitiedepartementet, och flera personer som omfattas av stämningen har tidigare blivit dömda för övergrepp mot andra fångar under samma period.

Bland de målsägande finns algeriern Benamar Benatta, som nu har fått flyktingstatus i Kanada, samt den nepalesiske buddisten Purna Raj Bajracharya – vars långvariga häktningstid efter terrordåden inte bara kritiserades hårt av människorättsförespråkare utan även av den FBI-agent som först utredde hans fall.

Bajracharya videofilmade sevärdheter i New York City för att visa för sina familjemedlemmar hemma i Nepal och råkade av en händelse filma en byggnad där det ligger ett FBI-kontor. Han fördes då bort till förhör, varpå myndigheterna upptäckte att Bajracharyas turistvisum hade gått ut. Det är en överträdelse som kan bestraffas med deportation.

Men istället fördes Bajracharya till ett federalt häkte där han under tre månaders tid satt inlåst i en liten cell där ljuset aldrig släcktes. Bajracharya, som talar mycket dålig engelska, grät hela tiden under vistelsen i isoleringscellen. Tiden i häktet hade dessutom kunnat bli betydligt längre, om inte FBI-agenten James Wynne, som utredde fallet, hade agerat för att få honom släppt.

Trots att ingen av de personer som ingår i den kollektiva stämningsansökan blev åtalade för något terrorismrelaterat brott så tvingades de sitta i isoleringsceller i upp till åtta månaders tid. Det hävdar juristerna vid Center for Constitutional Rights, CCR, som lagt fram stämningsansökan för de målsägandes räkning.

– Jag frihetsberövades och utsattes för övergrepp av USA:s regering enbart på grund av min religion och etnicitet. Nu, nio år senare, vill jag få upprättelse och att de som utsatte mig för detta ställs till svars. Min förhoppning är att ingen annan ska behöva utsättas för detta, säger Benamar Benatta.

CCR-juristen Rachel Meeropol säger till IPS att hundratals män häktades under fruktansvärda förhållanden efter terrordåden, och att gripandena var helt baserade på männens religion och etniska ursprung.

– Mina klienter är fortfarande inställda på att de som låg bakom detta ska ställas till svars, och vi kommer att fortsätta kampen fram till att den tidigare justitieministern John Ashcroft och hans kumpaner tvingas ta ansvar för övergreppen, säger hon.

Stämningsansökan riktas förutom mot Ashcroft även mot den nuvarande FBI-chefen Robert Mueller, den tidigare immigrationschefen James Ziglar, samt personal vid häktet MDC i Brooklyn, där de målsägande satt inlåsta.

Enligt stämningen ska Ashcroft ha beordrat immigrationsmyndigheterna och FBI att söka efter personer som kunde ha kopplingar till terrorverksamhet bland annat genom att leta efter muslimska namn i telefonkataloger. Hundratals män ska senare ha gripits enbart på grund av att de såg ut att komma från Mellanöstern.

Många andra greps efter anonyma tips till FBI. Enligt CCR handlade det ofta om tips som helt saknade substans, men som ändå ledde till gripanden.

En av de målsägande, Ibrahim Turkmen, greps exempelvis efter att hans kvinnliga hyresvärd ringt till FBI och meddelat att hon hyrde ut en lägenhet till flera män från Mellanöstern och att ”hon skulle må mycket dåligt om hennes hyresgäster skulle vara inblandade i terrorismverksamhet och hon inte hade ringt”.

Ett av de många övergrepp som finns dokumenterade är hur flera av de gripna i samband med att de anlände till MDC fick sina ansikten dunkade i en vägg på häktet, samtidigt som de fick budskapet "välkommen till Amerika" av häktespersonalen. På väggen hade vakterna satt upp en t-shirt med en bild av den amerikanska flaggan samt texten ”these colors don't run”. T-shirten blev helt nerblodad, men trots det satt den uppe på väggen i flera månaders tid.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

USA ”mindre enat” tio år efter 9/11

Tio år efter terrordåden mot USA så hävdar de flesta amerikaner att de respekterar mångfalden och religionsfriheten i landet. Långt ifrån alla anser dock att denna princip också omfattar muslimer. Det visar en ny opinionsundersökning.

Fria Tidningen

New York-polisen anklagas för spioneri

Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har New York-polisen blivit en av USA:s mest aggressiva inhemska underrättelsetjänster. Etniska grupper karläggs på ett sätt som skulle vara förbjudet för den federala regeringen, enligt en ny granskning.

Fria Tidningen

Islamofobin har blivit en industri

Efter terrordåden i Norge har den islamofoba högern i USA hamnat i ett nytt ljus. Många oroas av vad de betraktar som en alldeles för hård samhällsdebatt. Men de flesta av de debattörer, författare och politiker som attackerar muslimer har inte låtit sig påverkas.

Fria Tidningen

Ockupation utan slut

USA:s biträdande försvarsminister Michele Flournoy meddelar nu att landet kommer att fortsätta sina ”insatser mot terrorism” från baser i Afghanistan långt efter år 2014. Beskedet försvårar ett framtida fredsavtal med talibanrebellerna, som kräver att alla utländska soldater lämnar Afghanistan.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu