Den 15 oktober 2007 satt Shear Ziad Hassan i en bil med en kompis, när några av hans förre detta vänner kom fram till bilen – beväpnade. De bad Shear och kompisen att kliva ur bilen, men kompisen satte istället gasen i botten varpå de beväpnade killarna började skjuta mot bilen. Shear fick glassplitter i armen och kompisen blev skjuten i benet.

De före detta kompisarna gav sig på Shear på grund av hans religion – jezidismen, en av minoritetsreligionerna i Irak. Shear bodde i Mosul, i norra Irak och han flyttade till ett annat område i staden för att komma ifrån trakasserierna, men de fortsatte. 

– I passet står det vilken religion man har och det räcker att man har fel pass för att stoppas i en vägkontroll och dödas. Min familj har skaffat muslimska pass för att klara sig. Det är internationellt känt att minoriteter har det svårt i Irak – Sverige vet det också, men gör inget. Migrationsverket borde åka dit och se efter själva istället för att ovetandes skicka tillbaka människor.

Under tiden dog flera av Shears släktingar i bombattentat.En dag valde han därför att bryta sönder sitt sim-kort till telefonen och lämna landet.

Shear hamnade i Nässjö, där han gjorde praktik och bodde i några år. Han fick dock avslag på sin asylansökan och under ett år gömde sig Shear. Nu är han 27 år och i Sverige har han flera släktingar, två farbröder, en faster, en bror och kusiner – alla svenska medborgare. Han har också släkt i Tyskland och Belgien. År 2009 åkte han till Tyskland i hopp om att hans chanser att stanna skulle vara större där än i Sverige.

– Många som har samma religion som jag får uppehållstillstånd där och myndigheterna där sa till mig att jag hade fått stanna om jag inte hade sökt asyl i Sverige innan. I Irak var jag antagen till högre utbildning inom computer science, jag hade ett hem, jag hade allt – jag hade inte flytt om jag inte var tvungen. Jag hoppas att Sverige ändrar åsikt om Irak.

Att vara gömd fungerade ett tag, men eftersom Shear har både struma och magsår var han tvungen att vända sig till en läkare. Men läkaren sa att Shear inte kunde få någon operation eftersom han är gömd. Shears bror som har uppehållstillstånd sa att han kunde betala för operationen, men det hjälpte inte.

Till slut såg Shear ingen annan utväg än att överlämna sig själv till Migrationsverket. Den 24 februari i år gjorde han det. Han hoppades att Migrationsverket skulle se till att han fick läkarvård, men istället togs han i förvar. 

– Förvaret är en psykisk krigsföring, som får en att tänka att det är bättre att återvända till Irak än att dödas långsamt dag för dag. Att vara här är som att få en spruta med gift, som förs in i kroppen långsamt.

Shear har fått höra att den beväpnade gruppen som hotade honom i Mosul fortfarande är på fri fot, därför är det inte en möjlighet att återvända dit. Andra delar av landet ser han heller inte som alternativ eftersom Shears pappa var medlem i Saddam Husseins parti, Baathpartiet. 

– Migrationsverket säger att jag kan leva i Bagdad, men partiet som pappa var med i är inte så populärt och jag kommer utsättas för hot även där. 

Shear hoppas fortfarande på att få stanna i Sverige, men ser chanserna som väldigt små.

– Det är för sent för mig, men jag hoppas att jag genom att berätta min historia kan lyfta frågan så att de irakier som är kvar i Sverige kan få stanna.