– Människor, djur och växter kommer att ta skada. Andra verksamheter har allt hårdare miljörestriktioner på sig, men försvaret hänger inte med. Försvarsmakten måste börja miljöanpassa sig, säger Ann-Sofie Andersson, talesperson för Aktionsgruppen bevara Vättern och Breviksbygden.

– Det här är en effekt av att Sverige har lagt om sin försvarspolitik till att bli krigförande och att närma sig Nato. Sverige tillhandahåller övningar, utbyter krigsmateriel och utbildar stridspiloter i Sverige. Vi ser det i Norrland, i Göteborgs skärgård och här i Karlsborg, säger hon.

Brevik är en by med ungefär 500 invånare, som ligger i Karlsborgs kommun i norra Västra Götaland, vid Vätterns västra strand. Karlsborg är sedan tidigare känt för den omfattande militära verksamheten i området, bland annat ligger K3 där. Fram till 1994 fanns även flygflottiljen F6 Karlsborg.

Enar Andersson, även han talesperson för aktionsgruppen, har bott och haft jordbruk i Brevik sedan 1977 och han minns hur fönsterglasen brukade skallra under flygövningarna.

– Men de senaste 15 åren har det varit fridfullt, så det är riktigt tråkigt att de ska uppta skjutning i stor skala, säger Enar Andersson.

Den 14 september förra året presenterade Försvarsmakten ett underlag om vad de planerar för området. De vill utöka dagens tillstånd om 20 dagars övningar om året till 80 dagars tillträde för att bedriva flyg- och skjutverksamhet med bland annat flygplanet JAS 39 Gripen och helikoptrar. Ammunitionen som Försvarsmakten och Försvarets Materielverk vill använda är bland annat 30 000 skott om året från automatkanon, 132 000 skott årligen med eldhandvapen, 250 000 skott om året från kulspruta samt robotar och raketer.

Enligt Försvarsmakten kan andra vapentyper och ammunitionsslag "bli aktuella i framtiden". Vid 20 tillfällen om året vill man också använda obemannade flygplan, så kallade drönare.

Bakgrunden till de utökade övningarna är både att F7 inte länge används på grund av att en flygplats ligger för nära och ett behov av nya sorters övningar på grund av internationella insatser.

– Nu har vi bara fasta skjutmål i Luleå och i Älvdalen och någonstans måste flygvapnet kunna öva från luften, säger Folke Borgh, jurist och chef för Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Även eleverna vid flygskolan i Linköping måste öva på att attackera mål, enligt Borgh.

Men aktionsgruppen menar att de nya planerna innebär en stor skillnad mot tidigare.

– Dagens övningar här är inte så omfattande, Försvarsmakten säger att de har lov att öva 20 dagar om året, men det har inte varit så mycket aktivitet. Nu vill de ha 80 dagar om året, det är otroligt att de ska skjuta vid bukten Hammaren, som är en av Vätterns allra bästa badstränder. Övningarna kommer dessutom till största delen äga rum under sommarhalvåret eftersom de inte kan skjuta när isen ligger, säger Ann-Sofie Andersson som jobbar som lärare i historia och flyttade till Brevik för ett år sedan.

– Jag blev helt förstörd när jag fick höra om det här, vi hade precis köpt ett hus i vad vi tyckte var paradiset på jorden och så ska det bli en krigsskådeplats – det är absurt, säger hon.

I höstas kallade Försvarsmakten till ett samrådsmöte med boende i området, då lämnade boende in ett första protestbrev och snart därefter bildades Aktionsgruppen bevara Vättern och Breviksbygden. Gruppen är partipolitiskt obunden och samlar 15 medlemmar som genom namninsamlingar har fått med sig 98 procent av byn Brevik. Totalt har ungefär 1 600 personer skrivit på mot militärövningarna.Just nu väntar gruppen på Försvarsmaktens miljökonsekvensbeskrivning och när den är klar kommer aktionsgruppen att skriva en överklagan.

Aktionsgruppens främsta kritik riktas mot att miljön kommer att påverkas av bränsleutsläpp och när ammunition och tungmetaller hamnar i vattnet och att människor och djur kommer att störas av bullret.

– De ska flyga som en åtta ovanför Vättern och skjuta vid Hammaren som ligger precis vid Brevik. Det är en jordbruksbygd som även har turistverksamhet. Alla som har djur vet att de kommer att bli skrämda av de lågflygande helikoptrarna, säger Ann-Sofie Andersson.

Vättern är också ett Natura 2000-område, det vill säga ett område som Sverige åtagit sig inför EU att skydda. Ulla Kjellander, ordförande för Naturskyddsföreningen i Skaraborg, skriver i en debattartikel Skaraborgs Allehanda att ”resultatet kan bli förödande för Vätterns rena vatten och för naturen och de tusentals människor som bor utmed sjön. I praktiken är vi miljöorganisationer rättslösa, eftersom försvaret har en gräddfil i miljöbalken”. Kjellander pekar på att Vättern skyddas av fyra riksintressen enligt miljöbalken; för friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö. Hon vädjar därför till "beslutsfattarna att respektera Vätterns särskilda ställning och skydd".

Vättern är dessutom en dricksvattentäkt för kommunerna runt sjön och för Skövde, Skara och Falköping. Totalt får ungefär 240 000 människor sitt vatten från Vättern. Det är den allra viktigaste frågan för Enar Andersson.

– Hela vår värld behöver friskt vatten och så ska de förstöra en av de största vattenreserverna vi har – det är helidiotiskt, säger han.

Gruppen pekar på att argumentet att Försvarsmaktens ökade närvaro kommer att generera arbetstillfällen inte stämmer eftersom flygplanen och helikoptrarna kommer att flygas in från andra ställen eftersom Karlsborgs flygflottilj lades ner 1994 och att Skaraborgs flygflottilj, F7 Såtenäs, därefter tagit över.

– Kommunen får bara avfall – inga arbetstillfällen, säger Ann-Sofie Andersson.

Istället kommer områdets befintliga verksamheter, lantbruk, företagande och turism att påverkas negativt, menar aktionsgruppen.Främst vill försvaret öva dagtid, men även kvälls- och nattid kommer att bli aktuellt. Försvaret vill även genomföra internationella övningar med motiveringen ”För internationell övningsverksamhet finns behov av utökad multinationell samverkan, där svenska militära enheter samövar eller samutbildas med multinationella motsvarigheter som förberedelse inför internationell tjänstgöring eller inom ramen för Partnerskap för fred (PFP)”.

Partnerskap för fred är ett Nato-projekt som Sverige anslöt sig till 1994 och enligt Försvarsmaktenss underlag kan också Sverige behöva öva inför kommande internationella insatser, även provverksamhet kommer att genomföras vilket ”innebär att de flygfarkoster och den ammunition som används vid flygskjutmålet kan komma att avvika från det normala”.

– Under de senaste åren har det framkommit ett behov av att använda vapen från helikoptrar, vilket vi inte har gjort tidigare. Det beror på att det bland annat har visat sig behövas missioner utomlands, för att kunna genomföra våra internationella åtaganden, säger Folke Borg.

Ann-Sofie Andersson är kritisk till de internationella övningarna.

– Det är inte så många som är medvetna om att Sverige samarbetar militärt med andra länder och alla vi här som har fått reda på det är emot det. Vi vet inte vilka vapen som Nato-länderna kan komma hit med, säger Ann-Sofie Andersson.

Även kommunstyrelsens ordförande i Karlsborg, Kjell Sjölund (C), är kritisk till Försvarsmaktens planer.

– Vi från Centerpartiet har gjort ett uttalande där vi ifrågasätter planerna, vi har inte fått någon miljökonsekvensanalys och det här kan få effekter för vattenkvalitén. Det kommer även innebära bullerproblem för kommunen – en utökning från 20 till 80 dagar gör väldigt stor skillnad.

Hur kommunstyrelsen kommer att agera kan Sjölund dock inte svara på än. De väntar på Försvarsmaktens miljökonsekvensanalys och att ett färdigt förslag ska skickas till länsstyrelsen.

Enligt Folke Borgh är planen att miljökonsekvensanalysen ska vara klar om en månad, efter det skickas ansökan till länsstyrelsen.

Kommer ni ta några hänsyn till de boendes protester?

– Jag har tagit del av synpunkterna och vi lever tack och lov i ett fritt land, det är bland annat därför som Försvarsmakten finns för att kunna försvara denna frihet. Var och en får tycka vad de vill och Försvarsmakten har precis som andra industriser som vill genomföra miljöfarlig verksamhet rätt att ha sin uppfattning. Sedan får myndigheterna göra en intresseavvägning. Vi får se om vi kan göra eventuella justeringar på grund av synpunkterna, säger Folke Borgh, som hänvisar till att planerna gäller maximalt antal övningar och att det kan bli mindre vissa år.

Aktionsgruppen Bevara Vättern och Breviksbygden säger att de kommer att fortsätta att protestera.

– Vi tänker inte ge oss, vi tar det till regeringsrätten om det behövs. Hela 1900-talet har det bombats i dricksvatten, vi ska inte hålla på med det ett århundrade till. Nu får det vara nog, säger Ann-Sofie Andersson.

Enar Andersson håller med.

– Militären är inte lätt att påverka, men vi har en skyldighet mot framtida generationer att jobba för rent vatten och miljö. På min ålders höst har jag blivit en miljöaktivist. Hjälper inget annat kommer jag ta min lilla eka och ro ut som en typ av civil olydnad. Man får inte vara flat och bara se på.