Bin Laden: ”Antingen så upphör angreppen mot oss, eller så kan ni räkna med en reaktion.”

Obama: ”Antingen så upphör Al Qaeda med sina aktiviteter, eller så fortsätter det obegränsade kriget mot terrorismen.”

De lyder med andra ord alla under det som jag väljer att kalla X-OR-doktrinen, eftersom vi lever i en global nördokrati (tidigare nämnd Assange, Zuckerman, hela Kinas centrala makt-troika, Gates, Jobs – även bin Laden faktiskt).

Den ende icke-nörden vid tömmarna i dag är Barack Obama och honom är det ingen som tror på längre. Det gäller ju att anpassa språket därefter [avsluta meningen själv med valfri smiley]. Visst sjutton – X-OR (för dig, Obama) är en logisk grind och betyder ”eXclusive OR” eller på ren svenska antingen/eller.

Det är baske mig dags att bryta det här trista mönstret. Den vulgära, mondäna, fantasilösa dualism som har agerat kontrollmedel i vår hierarkiska, hjärtlösa, kalla värld de senaste 2000 åren.

Det gestaltas kanske som allra renast och mest koncentrerat hos USA:s förre president i så gott som samtliga av hans korta, övertydliga och melodifattiga meningar: ”If you’re not with us, you’re against us.”

Denna enkla, enfaldiga tudelning med/mot, god/ond eller vänster/ höger tycks förutsätta att vi människor har sämre särskiljningsförmåga än en orangutang, lemur eller försökskanin.

Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen: det är både fascinerande och riktigt oroväckande att ingen i mitt kvarter, ditt kvarter eller i någons kvarter är skarpare än Platon var för över två årtusenden sen. Han och hans landsmän hade en hel drös med gudar att hålla reda på. Han och många andra pyttar (pythagoréer) var grymma på både filosofi, trigonometri och musik (och skulle följaktligen få alla brudar – synd bara att han var böckling (eller vid närmare eftertanke både och(!) och för en klassisk grek stannar det inte vid killar och tjejer – även bestar och gudar får titta sig över axeln (lapplänningarna var ännu mer vidsynta; lägg till lingon till listan))).

Förutom en fortfarande högaktuell kosmologi presenterar Platon i dialogen Timaios en (redan då) typiskt indisk tanke – nämligen den om reinkarnation.

Även om den inte är sann, så är tanken om reinkarnation fantastisk. För om du tror att du kommer tillbaka, så vill du ha en ren, förnuftig och balanserad tillvaro att återvända till. Om du tror att du kommer till himlen och aldrig kommer tillbaka, då kan du ju strunta i vad som händer när du är borta.

Så i fråga om att ta hand om planeteten och miljön för nästa uppsättning gäster är tanken om reinkarnation bra. Om den skulle vara sann, så kommer du tillbaka till en stabil eller kanske förbättrad tillvaro. Om den inte är sann, så har dina eller andras barn en renare, mer balanserad och positiv miljö. Som så många omoderna begrepp, inte något antingen/eller. Snarare en härli’/härli’-doktrin.

Det barocka i X-OR-doktrinen kan illustreras genom att godtyckligt välja antingen/eller. Här är tre exempel som jag för att spara tid har förberett innan, men pröva sen själv:

a) Antingen finns Gud, eller så finns jultomten.

2. Antingen går du och handlar, eller så kliar jag mig på pungen.

III Antingen har jag rätt, eller så har du fel.