Vad är gravitation för något? Jo, det är den storhet som gör att du inte ramlar av jordklotet.

I just want to tell you you mean a lot to meIt may sound simple but you are theworld to me

Feel like I’m falling, falling off the face ofthe Earth

– Neil Young, Falling off the Face of the Earth. Prairie Wind, 2005.

Den ser till att månen hålls på plats och sköter sig, så att Cat Stevens vet när det är dags att fira Ramadan. Det är också gravitationen som håller vår sol stadig mellan Carinas och Perseus vänliga men bestämda armar i vår galax, Vintergatan.

Sakta i backarna. Det där är ju vad den mystiska kraften gör. Jag frågade vad den är.

För Newton var gravitationen en verklig kraft, precis som den med vilken du själv motvilligt föser Oboypaketet vidare över frukostbordet.

Senare hävdade Einstein (som efter att ha fått sparken från sitt tredje jobb gav upp och blev teoretisk fysiker) att gravitationen inte alls är någon kraft utan att den sitter i själva rumtidens väggar.

Att gravitationen inte är någon verklig kraft kan alla skriva under på som har haft den kittlande upplevelsen av att befinna sig i fritt fall: snarare än att något drar i en så känner man sig helt tyngdlös.

Jaha. Då vet vi vad gravitation inte är.

Några som heller inte vet är de experimentella fysiker som, med antagandet att det rör sig om en partikel, krockar protoner i underjordiska flottyr-ringar i Schweiz; eller de fysiker som menar att det rör sig om en våg och väntar med spänning vid sin kalla, raka och styva detektor i Italien samt slutligen Köpenhamnsgänget som, nöjda med vissheten om att det både är en våg och en partikel och därmed kommer att upptäckas av kollegorna i antingen Schweiz eller Italien, på heltid ägnar sig åt vin och sång på Jaegersborggade, Nørrebro.

Något som Newton och Einstein är rörande överens om är att gravitationen är enkelriktad. Helt och hållet attraktiv.

Nu är inte jag rätt man att ifrågasätta dessa båda herrar, men jag gillar inte monopol. Det är inte hållbart. Det är enkelspårigt. Trist. Ovetenskapligt, till och med.

Om gravitationen är enbart attraktiv, och all materia ryms i universum, och om universum expanderar i alla riktningar – så verkar det här enkelriktade fenomenet inte ens följa sina egna regler.

Einstein råkade vådaskjuta gravitationen genom att hävda att visst fanns den, men det var ingen verklig kraft. Nästa oavsiktliga angrepp kom från Al Gore: Global warming is like gravity – it exists!

Hittills har såväl de globala som regionala klimatmodellerna visat sig vara lika pålitliga som Pererik Åberg på nyårsdags morgon. Än så länge har gravitationen inte kunnat påvisas annat än indirekt – och är således den mest undflyende av de fyra så kallade fundamentala krafterna (ledsen, Einstein, den räknas fortfarande som kraft i standardmodellen).

Alltså kvarstår bevisbördan för Gores uppvärmning och Newtons gravitation. De måste ta itu med samma grundläggande problem: enkelriktningen, enfalden, monotonin. Gravitation – lagen om universell attraktion – hör kanske hemma bland löften om evig ungdom, ständig tillväxt eller en Volkswagen i varje garage. En del kommer till exempel att finna den här texten frånstötande.

I går kom Albert och hälsade på mig. Han hade något att berätta: Du får passa dig för den där fruktkakan Isak. Han är väl rätt ofarlig egentligen, men mellan mig och dig, han är skvatt galen. Han tog ett steg närmare. Du behöver inte vara rädd eller något sådant, men se bara till att inte uppmuntra honom om han sätter igång. Lägg ingen vikt vid det han säger.

I morse gick jag hem till Isak. Han påtade i sin trädgård, krafsade runt lite bland några löv. När han såg mig var han ivrig att anförtro mig något: Den där österrikarn är en bra karl om man bara vet hur man ska handskas med honom. Helt harmlös. Isak såg fundersam ut ett tag, kliade sig på sin stora bula, för att sedan fortsätta: Jag ska berätta något för dig. Alla hans fantastiska ord om klockor till trots så har han inte lyckats passa en tid i hela sitt liv. Och det enda krökta rum som finns är det mellan hans två öron. Bry dig inte om honom. Han är vrickad.

Jag bestämde mig för att de har rätt båda två. Kort därefter ramlade jag av jordklotet.

.