Vård ingen hjälp till bostad
Att få vård har inte hjälpt missbrukare med psykiskt störning att få bostad på Södermalm. Tvärtom är det fler som är bostadslösa efter att de har fått hjälp för sitt missbruk. Det visar en ny studie utförd på Socialhögskolan.
– Många har fått minskade besvär av missbruk och psykiska besvär, och det hade man förväntat sig, men det har blivit svårare till exempel med bostad, säger Åsa Rosenqvist, som har författat studien som sitt examensarbete tillsammans med Tomas Åkerlund.
Författarna har analyserat den så kallade ASI-statistiken (Addiction Severity Index) som finns för missbruksvården på Södermalm. ASI är en intervjumetod som används både för att bedöma patienters tillstånd innan behandling, men även som en uppföljning av vården.
Resultatet av studien visar att trots att de flesta personer med missbruk och svår psykisk störning har blivit friskare under behandlingen, så är det tre procent fler som är bostadslösa vid uppföljningen.
Tomas Åkerlund arbetar som socialsekreterare på Södermalms stadsdelsförvaltning, och han är inte förvånad över resultatet. Han tror att en anledning till att det ser ut så här är att folk söker vård först när de är desperata.
– De söker hjälp när de är i ett svårt läge, och det kan vara något som redan är på gång. Riskerar man att bli av med sin lägenhet så söker man hjälp. Och det är ytterst värst här på Södermalm, för åker man ut här får man inget nytt, man får inga fler chanser.
Han har flera idéer på vad som skulle kunna förbättra situationen för de här personerna – exempelvis stödåtgärder som sätts in så fort någon missar att betala en hyra för att förhindra att de vräks. Eller att ett särskilt kontrakt skrivs med strikta regler som gör att det är lätt att åka ut, men även enklare att komma tillbaka.
– Men socialtjänsten kan inte lösa de här problemen, det är bostadspolitik. Det handlar om segregering och utslagning av de utsatta i samhälle. Det här är mina personliga åsikter men det behövs en ordentlig allmännytta som kan erbjuda folk bostäder, säger Tomas Åkerlund.
Anna Malmquist är platschef på Ny Gemenskap. Föreningen har både ett Öppet hus med nio sovplatser, och även ett korttidsboende för hemlösa med missbruksproblem. Hon är kritisk till den psykiatrireform som genomfördes i Sverige i mitten av 1990-talet, som kräver att människor till högre grad söker vård själva.
– Människor med psykisk sjukdom har enormt mycket svårare i dagens samhälle, och sjukdomen kombineras ofta med självmedicinering med droger och alkohol, säger hon.
Åsa Rosenqvist säger att det vore intressant att se hur det ser ut på andra ställen en Södermalm. För trots bostadsbristen menar hon att det ändå är ett ganska resursstarkt område, och att de drabbade här kan ha ett stort kontaktnät som kan hjälpa dem - exempelvis föräldrar eller kompisar som kan ställa upp med ett temporärt tak över huvudet.
– Det är så här det ser ut på Södermalm, där de här personerna ändå har ganska bra förutsättningar. Man undrar hur det ser ut i ytterstaden och i kommuner där de har mindre resurser.
