– Fortsätter utvecklingen har vi snart skapat en ohållbar segregation, sa Lennart Sjöstedt på Hyresgästföreningen till FRIA den 29 januari 2005.

Då syntes en kraftig ökning av hyresrätter som ombildades till bostadsrätter i Göteborg. År 1999 ombildades 338 lägenheter, 2004 var siffran 1 742. Ett år efter att FRIA publicerat artikeln skulle statistik från 2005 visa att just det året var ombildningarnas toppår. 2 115 hyresrätter blev då bostadsrätter.

De flesta ombildningarna mellan 1999 och 2004 var i Centrum och Linnéstaden och Lennart Sjöstedt menade att det fanns en risk att Göteborgs innerstad skulle bli ett reservat för rika.

– Vi är inte där än, men om utvecklingen fortsätter i samma takt som i dag är vi snart det, sa han.

Men sedan dess har trenden vänt. Siffror mellan 2005 och 2009 visar att antalet ombildningar minskat varje år i Göteborg. 2009 ombildades endast 470 lägenheter. Enligt Lennart Sjöstedt beror minskningen på finanskrisen. En liknande minskning har dock inte märkts i Stockholm under samma period.

– Det gick ner en del i Stockholm i samband med krisen, men eftersom trycket på marknaden är ännu hårdare och bostadsbristen ännu större blir priserna därefter och det fanns möjlighet att göra snabba vinster, förklarar Lennart Sjöstedt skillnaden mellan städerna.

En annan skillnad är att Stockholms Stad säljer allmännyttan, vilket inte görs i Göteborg.

– Den politiska utförsäljningen gör att ett stort antal bostäder är möjliga att sälja jämfört med i Göteborg, säger Sjöstedt.

Även Björn Isaksson, på föreningen Sveriges Bostadsrättsbildare, pekar på den politiska dimensionen av ombildningarna.

– Det handlar om politik, Göteborg tycker inte att hyresgästerna ska äga sin bostad, säger Björn Isaksson.

Sveriges Bostadsrättsbildare ser stora fördelar med att ombilda eftersom det ger mer inflytade över boendet, och Isaksson menar att de flesta har råd att köpa sin lägenhet.

– Alla har råd att köpa sig en lägenhet, det är bara problem om man har betalningsanmärkningar. Om man lever på CSN-lån kan ofta föräldrarna gå i borgen. Man kan inte anpassa samhället efter de som inte kan köpa, säger Isaksson.

Det håller inte Hyresgästföreningen med om.

– Det stämmer inte, det finns en stor grupp som studerar, jobbar deltid, är arbetslösa, har projektanställningar eller av andra skäl har svårt att få lån. Alla har inte pengar för att köpa en bostad för 1–2 miljoner kronor, säger Lennart Sjöstedt.

Blev då Göteborgs centrum ett reservat för rika? Eftersom få lägenheter har ombildats har inte demografin sett några stora förändringar. Men det är fortfarande i centrum som det är populärast att ombilda och enligt Hyresgästföreningen väntas ombildningarna öka igen under 2011.

– Nu kommer det nog börja ske en del ombildningar igen eftersom räntan är fortsatt låg, samtidigt som hushållens inkomster utvecklats positivt för många. Av de skälen är det fördelaktigt att köpa – för de som har pengarna, säger Lennart Sjöstedt.

Han förklarar att Hyresgästföreningen inte har något emot bostadsrätter, men att de är kritiska till att hyresrätter försvinner när det redan råder stor brist på hyresrätter.

– Tio tusentals personer står i kö, många av dem efterfrågar hyresrätter, då menar vi att det är bättre att det finns kvar hyreslägenheter.

– Vi tycker att alla delar av en stad ska innehålla olika boendeformer. Det morverkar segregation och stimulerar integration, säger han.

Årets ombildningar kommer dock att ske i skymundan. Fram till och med den 1 mars 2010 skulle alla ombildningar registreras hos kommunerna, men efter det slutade förvärvslagen att gälla. Det innebär att ombildningarna inte längre registreras.

– Det är väldigt allvarligt att det inte längre finns statistik. Lagen var till för att hindra olämpliga fastighetsägare att komma in som köpare och till för att ge kommunerna kunskap om vad som hände på marknaden, säger Sjöstedt.