SNS vill sänka lönen för unga
Med anledning av rapporten från SNS konjunktursråd som presenterades häromveckan har Malmö Fria gjort en enkät om rekommendationerna. Rådets förslag i rapporten Miljö, arbete och kapital – dags för nya samhällskontrakt, är sänkta minimilönerna för ungdomar och flyktinginvandrare och att man bör underlätta för pensionärer att fortsätta jobba. Ingen i enkäten gillar förslaget om sänkta minimilöner.
Malmö Fria ställde fyra frågor till Malmöborna:
1. Tycker du att minimilönen ska sänkas för ungdomar och flyktinginvandrare?
2. Har du haft svårt att få jobb?
3. Vill du arbeta efter 65 års ålder?
4. Tycker du att Sverige borde införa 6 timmars arbetsdag, skulle det fungera ekonomiskt?
Simon Forsberg, studerande Malmö högskola, Transportmanagementprogrammet:
1. Det låter helt befängt. Redan i dag utnyttjar företag ungdomar som har låga löner och tvingas arbeta på konstiga tider.
2. Nej, jag blev erbjuden jobb förra veckan, men vill studera klart, jag har en termin kvar på min utbildning.
3. Det beror på. Har man lust ska man ha rätt att jobba längre, men är man sliten och inte kan arbeta mer ska man kunna gå tidigare.
4. Jag tycker att många jobbar sex timmar i dag fast de är på jobbet 8 timmar, så det borde gå. På vissa arbetsplatser skulle man klara av det utan problem. Sverige skulle klara en sådan förändring, Sverige kan klara det mesta.
Hilesh Parmar, förstaårsstudent på Transportmanagementprogrammet, Malmö högskola:
1. Det är helt åt skogen. Alla som är svenska medborgare bör ha samma rättigheter.
2. Nej.
3. Det beror på vilket jobb man har.
4. Om man effektiviserar så tror jag att man kan gå ner till 6 timmars arbetsdag. Jag tror att Sveriges ekonomi klarar en arbetstidsförkortning.
Linda Leveau, projektledare för ett utbildningsprogram:
1. Det låter helt sjukt och är både rasistiskt och åldersdiskriminerande.
2. Nej.
3. Jag har svårt att se att jag skulle sluta jobba. Det är bra om man kan jobba längre särskilt med tanke på hur pensionsförsäkringarna ser ut. Bra om man kan påverka sin ekonomi genom att jobba längre, men det ska inte vara något tvång.
4. Ja absolut, jag tror att Sverige vinner på det.
Martina Jarestig, jobbar på ett bemanningsföretag:
1. Ungdomar och flyktingar behöver en morot för att ta sig in på arbetsmarknaden, inte sänkta löner. Ingen vill jobba för orimlig lön. Ungdomar och flyktingar är ju inte de som har det bäst i samhället. Många har ju inget val och måste ta ett jobb oavsett lön. Det är inte schyst att sänka deras lön.
2. Nej, jag fick jobb på min pappas företag efter studenten. Nu försöker jag få ett sommarjobb, men det är svårt fast jag inte är så kräsen . Jag vill bara kunna betala hyran.
3. Jag förstår inte den tanken. Ungdomar behöver ju jobben. Men är man 65 och vill jobba vidare så borde man kunna göra det, men man ska inte höja pensionsåldern generellt.
4. Ja, men har man minimilön och tjänar 83 kronor i timmen blir det svårt. Det blir inte mycket kvar att leva på om lönen sänks. Ska man höja skatterna för att finansiera detta så är det de som tjänar mer som ska betala mer i skatt. Tjänar man mer kan man bidra mer.
Utdrag ur SNS konjunkturrådsrapport 2011
Ur förordet: Utmaningarna är så pass stora, tycker Konjunkturrådet, att det är dags för nya samhällskontrakt. Mot den bakgrunden hoppas SNS att 2011 års konjunkturrådsrapport erbjuder både intressant och provokativ läsning.
Ur sammanfattningen: Vi lägger ett delat ansvar på arbetsmarknadens parter och regeringen. Å ena sidan ska arbetsmarknadens parter rätta till alltför höga minimilöner som försvårar ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden. Å andra sidan bör regeringen fortsätta på den inslagna vägen att sänka arbetsgivaravgiften för dessa grupper med hänsyn till att det finns en nedre gräns för vad som kan anses vara en samhälleligt acceptabel minimilön. Det gemensamma målet med bättre anpassade minimilöner och lägre arbetsgivaravgifter för dessa utsatta grupper är att sänka deras arbetskraftskostnad så att fler arbetstillfällen skapas för dem. Vi förespråkar också ett system med välfärdsjobb som innebär att arbetsförmögna som ännu inte har funnit reguljär sysselsättning deltar i samhällsekonomin samtidigt som de uppmuntras att söka reguljärt arbete. Slutligen argumenterar vi för lägsta möjliga trösklar och skattekilar för dem som fortsätter att arbeta efter 67 års ålder.
