En blåvit mötesskylt markerar början på den utställning som nu pågår på Mångkulturellt centrum i Fittja. Mötesplats: Röster om amning har producerats av Arbetets museum i Norrköping i samarbete med Mångkulturellt centrum. Föreningen Mjölkdroppen, Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening stödjer projektet. Syftet är att undersöka och belysa amning utifrån såväl föräldrars som vårdpersonals perspektiv, väcka frågor och känslor, inspirera till fortsatta samtal och främja relationer mellan olika aktörer.

Utställningen tar avstamp i intervjuer med föräldrar, BVC-sköterskor och hjälpmammor från ideella föreningen Amningshjälpen. 51 olika röster ur en rapport som sammanställts av en referensgrupp baserad på etnologer, sociologer, barnmorskor och sjuksköterskor kommer till tals i utställningen.

– Jag tyckte väl inte att det var så intressant med en utställning om amning från början, jag har inte tänkt särskilt mycket kring ämnet tidigare. Men det har gått upp för mig att det är ett väldigt laddat och angeläget ämne. Tänk bara när Lars Ohly pratade om bröstpump i höstas. Det kanske rentav blir slagsmål här inne, skrattar Marita Castro, som håller i utställningens bokningsbara visningar.

Visst är amning ett ämne som engagerar. En googling resulterar i 686 000 träffar och trådarna blir både långa och explosiva när amning tas upp på nätets många diskussionsforum.

Det som någon upplever som mysigt och naturligt ser en annan som kravfyllt och svårt. Och intimsfären krockar ofta med samhällets påbud, något som är problematiskt både för föräldrar och vårdpersonal. Röster om amning försöker skildra normerna, föreställningarna och historien i fotografi, text och film och frågar sig om Socialstyrelsens rekommendation om sex månaders helamning har relevans i vår samtid. Hemmet, vården och offentliga miljöer behandlas.

I utställningshallen finns även interaktiva inslag där besökaren får uppleva och tycka till. Som den ”kokong” besökaren kan placera sig i och dra för gardinerna om sig för att omslutas av smackande amningsljud och rött ljus – en symbol för det mjölktillrinnande hormonet oxytocin som uppstår när hud möter hud. I anslutning till oxytocinbubblan svarar två personer på frågan om amning är en förutsättning för att knyta an till barnet.

Ett annat exempel är den amningsbarometer som besökaren kan ställa in på lämplig maxtid för hur länge ett barn ska ammas. Inställningarna, som går från noll till sju år, åker fram och tillbaka under eftermiddagen. När Amningshjälpens ordförande Karin Sutare drar i måttstickan blir värdena höga. Hon ”gerillaammar”, ser amningen som en feministisk handling och betonar problemet med medias ickehantering av frågan. Hon hoppas att utställningen ska ligga till grund för spännande debatter, att amningsfrågan förs upp och höjer nivån på diskussionerna.

– Det behövs för att få bort det laddade kring amning, en fråga som alla par behöver ta ställning till, menar Karin Sutare.

Den 3 mars klockan 18 diskuterar skribenten Tove Gustafson, genusforskaren Renita Sörensdotter, etnologen Kristina Löfstedt och journalisten Martin Halldin amningsfenomenet utifrån utställningen som pågår till den 13 mars.