– Vårt mål är att vinna allt som går att vinna. Men samtidigt är arbetet vi gör ute i samhället oerhört viktigt och det enda sättet vi kan bevisa att Belfast Giants är annorlunda men också att idrott kan vara annorlunda i Belfast, säger Dorothy Ennis, pressansvarig hos Belfast Giants.

Likt de för tillfället snötäckta palmerna utanför Belfast Giants hemmahall, Odyssey Arena, så är ishockey inte något som förknippas med Nordirlands största stad. Men när Belfast Giants grundare och ägare Jim Gillespie ville göra sitt för att försöka förbättra relationen mellan de två splittrade religiösa grupperingarna tog han ishockeyn till hjälp. Han är själv katolik, uppväxt i ett protestantiskt område av staden.

Belfast Giants grundades år 2000. Kort därefter flyttade klubben in i en nybyggd arena med 7100 sittplatser och började spela i den brittiska högstaligan i ishockey. Den traditionellt svårflörtade Belfastpubliken lockades till ett nytt arrangemang där alla var välkomna. Detta i en stad där idrotten historiskt sett dominerats av fotbolls- och rugbyklubbar, alla med en religionstillhörighet i bagaget som är svår att tvätta bort.

– Ishockey är inte sett som sekteristisk i Nordirland och på våra hemmamatcher är det bara ishockeytröjor som gäller, säger Dorothy Ennis. Vi är väldigt måna och stola över att kunna erbjuda en trygg miljö dit du kan ta med dig dina barn och det är väldigt få arenor i Nordirland som kan erbjuda just detta.

Belfast Giants nekar inträde till åskådare som har på sig något med en religiös eller politisk anknytning och kan anses stötande. Nationalistiska flaggor är inte tillåtna inne på arenan. Klubbfärgerna är av en färgskala som anses neutral för både katoliker och protestanter och den brittiska nationalsången som ljuder inför matcherna hos de övriga nio ligalagen spelas inte alls i Odyssey Arena.

Men klubben profilerar sig också som mer än bara ishockey, och en stor del av Belfast Giants arbete sker i utbildningssyfte där även spelarna deltar.

– Som en del av spelarnas kontrakt krävs att de ska ställa upp på olika program vi driver ute i skolorna. För spelarna är detta inte bara en bra merit för deras framtida karriärer utan det hjälper dem också att förstå situationen i Belfast och Nordirland, säger Dorothy Ennis.

Tim Cook, en 26-årig back från USA, är inne på sin andra säsong i Belfast Giants. Han lockades över till Belfast tack vare Giants goda rykte och möjligheterna de erbjöd honom att bygga på sina universitetsstudier samtidigt som han kan spela professionell ishockey. På köpet har Cook blivit många erfarenheter rikare och har nyligen börjat bege sig ut i vardagslivet för att prata med skolelever.

– När vi besöker skolorna så pratar vi om sund kost och hälsosamt leverne. Men vi diskuterar också hur man ska hantera mångfald och ilska. Vi använder idrott och laganda som ett sätt att försöka bygga broar mellan delade samhällsgrupper, och det har varit en mycket positiv upplevelse att på sitt egna lilla sätt försöka hjälpa till, säger han.

Belfast Giants jobbar bland annat med att föra samman katolska och protestantiska elever som tidigare haft ytterst lite umgänge sinsemellan för att spela ishockey och på så sätt komma i kontakt med varandra och upptäcka hur lika de egentligen är. Cook tog tidigare i höstas sin Master in Business hos University of Ulster där ett av hans arbeten handlade om hur det nordirländska samhället var uppdelat och hur Belfast nu börjar komma samman.

– När Tim var ute i skolorna för första gången häromveckan och pratade med elever så kom han tillbaka och sade att det inte längre finns några problem, säger Ennis. Visst finns det väldigt många problem kvar, men ungdomarna han jobbade med samarbetade väldigt bra tillsammans och hade kul ihop så det är väldigt positivt, säger Dorothy Ennis.

Men för att ishockeyn på lång sikt ska blomstra i staden krävs det också att ungdomsishockeyn snart kommer igång på den irländska ön. Klubben har i dag bara en spelare från Belfast i Giants A-lag och trots att 110 spelare finns i de olika ungdomslagen på Irland så finns allt motstånd av hyfsad klass långt bort från Belfast, på andra sidan Irländska sjön.

Trots fåtalet lokala spelare i laget så stoltserar klubben med ett publiksnitt på runt 4500 och för tillfället är det bara Ulster Rugby som har bättre stöd bland idrottsklubbarna i Belfast. Giants hårda arbete har dessutom inte gått obemärkt förbi inom ishockeyvärlden på senare tid. NHL-laget Boston Bruins blev såpass imponerade av det klubben forsöker åstakomma att de i oktober förra året som första NHL-lag besökte den gröna ön för en uppvisningsmatch mot Belfast Giants inför ett kokande Odyssey Arena.

– Ishockey är fortfarande sedd som en unik sport i Nordirland och många vet nog fortfarande inte att vi ens finns till. Men tack vare att Boston Bruins var här så har vi börjat få allt mer uppmärksamhet i medierna, berättar Dorothy Ennis.