sekreterare på IF Metall, handlar det om att rätta till de problem som uppstod i förra avtalsrörelsen.

Eva Olsson • [email protected]

Fack och arbetsköpare inom industrin har kommit överens om att samordna sina avtalsförhandlingar så att både tjänstemän och arbetare i industrin förhandlar samtidigt. Förhandlingarna inleds den 1 september och de nya avtalen ska vara klara senast den sista november.

– För tjänstemannafacken inom industrin löper avtalen ut den sista september men för arbetarsidan inte förrän sista januari 2012. Det skulle i praktiken innebära att vi inleder våra förhandlingar när tjänstemännen redan är klara med sina, vilket gör det omöjligt att samköra förhandlingarna. Vår samordning skulle helt enkelt spricka, och det märke vi sätter för resten av arbetsmarknaden att förhålla sig till skulle bli otydligt, säger Veli-Pekka Säikällä, avtalssekreterare på IF Metall.

Förra året tecknades det första kollektivavtalet mellan två tjänstemannafack inom industrin och Teknikföretagen, som därmed bröt traditionen att samordna avtalen. Arbetarförbunden såg inte avtalet som normerande för hela industrisektorn, vilket var problematiskt eftersom industrin alltid sätter löneläget för avtalsrörelsen.

– Det fick den påverkan att vi kom ur fas och det skapade en irritation inom industrifacken. Ända sedan slutet av åttiotalet har vi väntat in varandra. Det här kunde ha fått stora konsekvenser med en väldigt krånglig avtalsrörelse och med konsekvenser för lönebildningen i Sverige en lång tid framöver. Så det här är en åtgärd för att rätta till de fel som uppstod i förra avtalsrörelsen, säger han.

Förra året valde Teknikföretagen att gå ur industriavtalet på grund av att de ansåg att vissa LO-förbund inte följde avtalet med LO:s satsning på jämställdhetspotter. Nu pågår diskussioner om att teckna ett nytt avtal.

– Avtalet bygger på att industrin träffar avtal enbart med utgångspunkt av de villkor som styr industrins verksamhet. Industrins konkurrenter finns i alla länder och när vi förhandlar gäller det att titta på vad som händer med kostnader och industrin i utlandet. Förhandlingarna kom att handla om annat än industrins villkor, om rent inhemska projekt, säger Anders Wiehe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Även Veli-Pekka Säikkälä ser det som nödvändigt att teckna ett nytt avtal.

– Vi tycker det är positivt eftersom Teknikföretagen ändå är halva industrin. Att ha ett industriavtal som andra halvan inte är med på är inte optimalt.

Anders Wiehe tror att uppgörelsen kommer främja industrin och förstärka den internationella konkurrenskraften men att det också ger bättre förutsättningar för industrin att sätta ett tydligt märke för resten av arbetsmarknaden.

– I varje avtalsrörelse är det ju viktigt att avtalsresultatet blir balanserat så att verksamheterna i Sverige förhoppningsvis kan växa och i det avseendet är industrin fortfarande helt avgörande för svensk ekonomi. Det är ju fortfarande så att hälften av Sveriges BNP kommer från exportindustrin.