Så vill ungdomar i Backa stoppa kriminaliteten
För att lösa problem med gängbildning och våld ropas det ofta efter större polisinsatser. Men fler poliser löser inte det grundläggande problemet, enligt ett nytt ungdomsråd i Hisings Backa. Ungdomarnas egna lösning handlar istället om ett aktivitetshus med arbetsförmedling och kultur där ungdomar från hela Göteborg kan mötas.
Senast för några veckor sedan rapporterades det om att en man blev beskjuten i Backa. Liknande nyheter har hörts tidigare. Under våren avlossades flera skott i vad polisen sade vara gängkonflikter. Att det händer igen och att fler ungdomar ansluter sig till destruktiva gäng vill det nya ungdomsrådet i Hisings Backa stoppa.
– Nu gör vi jobbet som poliserna misslyckats med, säger Saman Shahmoradi, från ungdomsrådet.
Rådet är en del av Fryshusets projekt Cides. Där är ledordet att den största kunskapen om ungdomars situation finns hos ungdomarna själva.Istället för att det kommer poliser och socialarbetare utifrån och försöker förändra ungdomars beteenden vill satsningen Cides därför växa underifrån, genom att ungdomsgrupper i olika områden i Malmö, Stockholm och Göteborg diskuterar fram lösningar som de sedan presenterar för kommunen. Meningen är att Fryshuset ska fungera som en länk mellan ungdomarna och de politiska besluten. I Göteborg har ungdomar i Hisings Backa redan haft flera möten.
– Det är viktigt att det är personer som är som ungdomarna själva som håller i det. Det finns en stark vilja i området att något ska ske, men till exempel sa en kille i rådet att det har kommit hit så många personer och försökt förändra, och försvunnit sedan. Men när jag förklarade att det är jag som kommer att hålla i det, som själv växt upp här och upplevt samma saker, så ville han vara med, säger Hiwa Abdullah, handledare för ungdomsrådet i Göteborg.
Råden består av ungdomar som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet eller destruktiva gäng, vilket oftast inte är den typiska grupp som väljer att engagera sig i till exempel ungdomsfullmäktige eller i politiska ungdomsförbund, enligt Fryshusets koordinator Selene Cortes.
– Många lever i ett skuggsamhälle, där det – på samma sätt som det kan vara svårt för vissa att föreställa sig ett liv i kriminalitet – är svårt att föreställa sig ett liv utan. När man ser stora klyftor skapar det en känsla av orättvisa och då behöver man verktyg för att kunna vända det till något positivt, säger Selene Cortes.
Hiwa Abdullah är 25 år och hörde talas om projektet genom sin kusins man som är polis. Som handledare för ungdomsrådet i Hisings Backa har han fått fria händer att utforma gruppen. I dagsläget består den av 20 killar mellan 16-25 år. Men ambitionen är att få in tjejer i råden.
– Jag valde att vi skulle ha en grupp med bara killar, eftersom blandade grupper kan bli stökiga eftersom det generellt kan vara så för det manliga könet att man vill hävda sig annars, säger Hiwa Abdullah.
Saman Shahmoradi, 20 år, kände Hiwa Abdullah sedan innan och kom in i gruppen den vägen.
– Vi vill stoppa kriminaliteten och pratar om hur vi ska lösa problem med till exempel bilbränder, säger Saman Shahmoradi. De flesta vill göra något, jobba eller utbilda sig, men de tror inte att de kan, eller så söker de jobb och får inget och ser det som ett stort misslyckande. Då kan det automatiskt bli att man hamnar inom kriminalitet.
Hiwa Abdullah instämmer.
– Det är utanförskapet, att man inte kommer från rätt område, eller har rätt namn, tyvärr är det risk att man inte får jobb av de anledningarna, säger han. Göteborg är också en speciell stad, med mycket kriminalitet, man hör om bilbränder och skottlossningar, om att en kille blev ihjälskjuten på en klubb.
Att ungdomar väljer våldet, och exempelvis bränner bilar, har Saman Shahmoradi och Hiwa Abdullah förklaringar till:
– I dag finns det inte så många alternativ, om man hela tiden blir stämplad som kriminell kan man lika gärna bli det, säger Hiwa Abdullah. Det handlar om att man har tröttnat på polisen som trackasserar en, man vill synas och höras, visa att: vi finns, vi blir orättvist behandlade. Om det är 15 ungdomar som hänger på ett ställe kanske fem är kriminella, men ändå stämplas alla som kriminella. Ungdomar som aldrig har gjort något olagligt tvingas ändå in i polisbilar och alla har en gräns.
När debatten om våld i Backa var som starkast förra hösten besökte justitieminister Beatrice Ask området och lov-ordade polisnärvaron, som bestod av en uniformerad grupp så kallade områdespoliser som arbetar förebyggande.
– Det som är bra i Backa är att polisen känner medborgarna och jobbar väldigt nära. Vi vet att en hög polisnärvaro ger bra resultat. Jag tror att fler synliga poliser ökar tryggheten, sa Beatrice Ask till Göteborgs-Posten.
Men killarna i ungdomsrådet delar inte den uppfattningen.
– Fler poliser gör det inte tryggare – det är bara ett tecken på att det är otryggt. Det är inte en lösning, säger Hiwa Abdullah.
Om poliser sätts in i ett område kan de som vill begå brott göra det i något annat område, påpekar Saman Shahmoradi. På så sätt har polisinsatsen inte löst något. I◊stället är det förebyggande arbete som det borde satsas på, menar han.
– Man måste satsa tidigt, redan på dem som är åtta-nio år, säger Saman Shahmoradi. Det är där det börjar, man behöver extra hjälp i skolan, men får inte det och man har ingen man kan vända sig till, man kanske fuskar med läxorna men sedan i sexan eller sjuan så funkar det inte längre. Mångra tror att det enda jobbet de kan få är på Volvo, och så får man inte det och då finns inget hopp, men man vill ha pengar. Man kanske umgås med fel personer, gör smågrejer...
– Pengar är makt, inflikar Hiwa Abdullah. Man ser att dem som pluggar åker buss, men de kriminella åker i feta bilar, då undrar en del varför man ska slösa tid i skolan. Många tror inte heller att de kan komma in på en utbildning, men i den kriminella världen är alla välkomna.
Polisens agerande uppmuntrar också till kriminalitet, enligt Hiwa Abdullah.
– Det är ett misstag som polisen ofta gör: om det står en ring med ungdomar så tar de ut en person och pratar med honom och bland ungdomarna ger det den personen status, man tänker "wow, han är känd av polisen". För att inte ge personer den statusen borde polisen prata med personen när han är ensam.
Ett förslag på förebyggande verksamhet som ungdomsrådet i Hisings Backa tagit fram är idén om ett aktivitetshus.
– Ett ställe för alla, där det finns läxhjälp, jobbcoachning, olika föredrag, ett kulturcenter, säger Hiwa Abdullah.
Tillgång till psykolog är också något som rådet i Hisings Backa diskuterat och som de skulle vilja ha i huset. Det är ett ställe med helhetstänk som de saknar, och en annan viktig aspekt med aktivitetshuset ska vara att det drivs av ungdomar.
– Det behövs förebilder, en del som jobbar på Fryshuset i Stockholm är före detta gängmedlemmar. De har lättare att påverka ungdomar i samma situation, säger Hiwa Abdullah.
Huset borde ligga centralt, tycker Hiwa Abdullah och Saman Shahmoradi, så att ungdomar från olika stadsdelar kan mötas.
– Så att vi kommer in i samhället, det är bättre än att det är uppsplittrat och att bara folk från förorten kommer dit, säger Saman Shahmoradi.
– Om alla är välkomna får vi också träffa varandra, säger Hiwa Abdullah.
Det motsvarande ungdomsrådet i Stockholm har redan nått ett politiskt mål: den 29 augusti träffades stadsdelsförvaltning, politiker och bostadsbolag i Rinkeby för en dialog som ledde fram till att man diskuterade fram en arbetsmodell som i dag ligger i förhandling för i vilken utsträckning den kan och ska implementeras i arbetet med och för ungdomarna i Järvaområdet.
I Stockholm har också ett nätverk av socialtjänst, polis, andra myndigheter och tredje sektorn gått med i Cides för att i samverkan med ungdomarna arbeta mot kriminaliteten. Förhoppningen är att ett liknande nätverk ska komma igång i Göteborg under 2011. I slutet av januari kommer Fryshuset att bjuda in lokala politiker att träffa ungdomsrådet i Hisings Backa och fokus i ungdomsrådet nästa år kommer vara på att förverkliga idéerna, genom arbete med entreprenörskap och personlig utveckling. Men även om det än så länge bara är visioner så menar Hiwa Abdullah och Saman Shahmoradi att ungdomsrådet redan har bidragit till förändring i området. Redan inför valet märktes gruppens resultat.
– Alla 18 som då var med i rådet gick och röstade, säger Hiwa Abdullah.
– Och alla tog med sig två, tre kompisar, säger Saman Shahmoradi. Om det inte hade varit för rådet hade vi inte röstat. Förut brydde jag mig inte om politik, men nu har jag insett att vi kan trycka på för att förändra i◊stället för att bara sitta och vänta, säger han. b
Cides står för Centrum för information om destruktiva subkulturer, och är ett underprojekt på Fryshuset. Det finansieras av Allmäna Arvsfonden och ungdomsråden finns i Stockholm, Malmö och i Göteborg.
