Göteborgs Fria

19 miljoner sparas in på psykiatrin

1 000 psykiatripatienter ska flyttas till primärvården och Mellanvårdsteamet lägger ner. Det är vad som händer nu vid årsskiftet när regionen ska spara 19,1 miljoner kronor. Personal och patientföreningar varnar för att de med störst vårdbehov nu riskerar att bli utan.

I dag, torsdag, stänger dörrarna hos Mellanvårdsteamet på Lilla Badhusgatan i Göteborg. Hit gick ungefär 80 patienter med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, som nu kommer att remitteras till andra öppenvårdsmottagningar. Det unika med Mellanvårdsteamet var bland annat den uppsökande verksamheten.

– I vanliga fall är det enda som händer om man missat ett besök att man får en räkning, och då ligger det på en själv att ringa och beställa en ny tid. Patienterna hos Mellanvårdsteamet klarar sällan det utan har ett större hjälpbehov, säger Henrik D Ragnevi, från patientparaplyorganisaitonen Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.

Den 8 november tog styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutet att Mellanvårdsteamet ska läggas ner. Förslaget kom från Jan Svedlund, verksamhetschef för Psykiatri Sahlgrenska. Han skriver i ett brev på sjukhusets hemsida att sjukhuset tvingats göra nya prioriteringar på grund av den ekonomiska krisen. Totalt sparar Sahlgrenska Universitetssjukhuset 19,1 miljoner kronor. Beslutet har lett till en storm av protester från såväl personal som patientföreningar.

– Det är en kortsiktig besparing, eventuellt sparar de in lokalhyran, men patienterna kommer att behöva mer sociala insatser nu i form av boendestöd och personliga ombud. Det handlar ofta om unga som har svårt att lämna hemmet. Om de hade kunnat gå till någon annan psykiatrisk mottagning hade de redan gått dit, säger Henrik D Ragnevi.

I ett öppet brev kallar Mellanvårdsteamets personal beslutet "respektlöst och inhumant".

– Vi i personalgruppen känner en frust-ration, vi tycker att beslutet slår mot en grupp som vi ser som psykiatrins kärngrupp, säger psykologen Magnus Segerström.

Han pekar på att Mellanvårdsteamet utvecklat ett unikt arbetssätt, där de arbetade i team så att patienten fick hjälp av en hel personalgrupp bestående av bland annat sjukgymnast, psykolog och läkare och att samma personalgrupp hade tillgång till tjänstebilar för hembesök.

– Om inte övriga psykiatriska mottagningar etablerar ett liknande arbetssätt kommer det att bli svårt att nå ut till en stor grupp av framförallt ungdomar. Man kanske kallar dem till något besök, men så kommer de inte och då kan de inte bedömas och behandlas. Det blir patienter som far illa. I värsta fall kommer en stor grupp under en överskådlig tid att slås ut från samhällslivet, studier, arbete och relationer, säger Magnus Segerström.

Verksamhetschef Jan Svedlund menar att det mobila teamet nu ska fylla Mellanvårdsteamets uppgift med att göra hembesök. Magnus Segerström tror inte att det är en lösning.

– Det är den personliga kontakten som gör att patienten sakta men säkert kan motiveras i behandlingsarbete och mobila teamet har inte den kännedomen om patienterna, säger han.

Segerström säger ockå att han upplever att det inte har funnits någon arena där personalen kunnat föra fram sina synpunkter till ledningen, utan att enda möjligheten att kommunicera har varit via media.

Verksamhetschef Jan Svedlund säger att han hellre hade sett att Mellanvårdsteamet fanns kvar, men att det är en ekonomisk fråga.

– Vi måste anpassa oss till ekonomin. Beställaren av vården vill att sjukhuset ska lägga över mer av vården till Primärvården, säger Jan Svedlund.

Han betonar dock att alla Mellanvårdteamets patienter remitteras till andra mottagningar. För att det ska beredas plats på andra mottagningar kommer ungefär 1 000 andra patienter att flyttas från öppenvårdsmottagningarna till primärvårdens vårdcentraler. De som flyttas över till primärvården är de som varit patienter inom psykiatrin i ungefär tre år, men som inte längre blir bättre av psykiatrisk specialistbehandling och som därför istället får gå till vårdcentralerna. Patienter med bipolär sjukdom och psykossjukdomar kommer inte att flyttas.

Jan Svedlund menar att omorganiseringen kan ge positiva konsekvenser.

– Genom att se över vilka patienter som kan gå vidare till primärvården skapas utrymme för att ta in nya patienter tidigare i sjukdomsförloppet. Dagens situation kännetecknas av att man går till primärvården i början och ibland går där för länge, medan psykiatrin bara tar de svårast sjuka – kanske för sent. Poängen nu blir att psykiatrin blir mer tillgänglig för nyinsjuknade patienter, säger Jan Svedlund.

Magnus Segerström ser risker med flytten av patienter till Primärvården.

– Den bilden jag har är att Primärvården inte tar sitt ansvar, det har vårt fackliga ombud för psykologerna gått ut och beskrivit, hur den psykiska hälsovården har rustats ner och många psykologer har lämnat sina tjänser sedan vårdvalet genomförts, säger han.

Madeleine Zöller är före detta vårdenhetsöverläkare vid Mellanvårdsteamet och hon har skrivit flera debattartiklar där hon kritiserar nedläggningen. Hon menar fortfarande att psykiatrin skulle behöva behålla de 19 miljonerna, men nu när beslutet redan är taget försöker hon blicka framåt och hon ser positivt på att till exempel det psykiatriska dövteamet nu får förstärkning. Hon hoppas också att personalen kommer ta med sig kompetensen från Mellanvårdsteamet när de nu flyttas till andra mottagningar. 

Men kompetensen till trots, är det viktigaste att det upparbetas arbetsstrukturer som liknar Mellanvårdteamets, menar såväl Madeleine Zöller, som Magnus Segerström.

– Visst är det bra att ta med sig kompetens, men då missar man en viktig poäng att vi kan jobba så här med patientgruppen för att vi har strukturella förutsättningar för att göra det, som att vi exempelvis har ett mindre antal patienter och kan lägga mer tid per patient, säger Magnus Segerström. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu