Debatt


Jimmy Yoler
Fria Tidningen

SD pratar inte om de verkliga problemen

Under hösten har en debatt mellan Lduvig Lindström och Eric Myrin pågått på Fria Tidningens debattsida. Det har fått Jimmy Yoler, medlem i Vänsterpartiet Hägersten-Skärholmen, att reagera, bland annat på hur Sverigedemokraterna använder en rapport för att bevisa sina teser.

Jag vill ge en replik på inlägget som Eric Myrin från Sverigedemokratisk ungdom skrev i Fria Tidningen 13 november. Myrin hävdar att det vore ansvarslöst att Sverige har ett flyktingmottagande eftersom flyktingar ”med stor sannolikhet kommer att fastna i arbetslöshet” och att detta är ett ”svek” mot dem. Han hänvisar till en ESO-rapport till regeringen som fastslår att invandringen inte är en lösning på det framtida demografiska problemet.

Nationalekonomen Jan Ekberg som har författat ESO-rapporten menar att resultaten överensstämmer väl med internationella studier som visar att invandring har ytterst liten effekt på ett lands ekonomi – mellan -1 till +1 procent av BNP. Detta påverkar inte ekonomin i nämnvärd storleksordning. Myrin verkar också ha glömt bort att det svenska välståndet han själv står på i dag i mångt och mycket har arbetats fram tack vare en arbetskraftsinvandring på 50-, 60- och 70-talet. Hur hade Sverige sett ut om inte arbetskraftsinvandrarna hade skött jobben i svensk exportindustri eller i den offentliga sektorn? För att belysa absurditeten av SD:s argument kan man titta på följande exempel: en femtedel av alla läkare i Sverige är av utländsk bakgrund. Denna grupp som i dag är integrerad, arbetsför och skattebetalande har alltså med all rimlighet tidigare tillhört någon av de grupper SD nu vill förbjuda att invandra till Sverige. Att Myrin utgår ifrån påståendet att flyktingar per automatik skall fastna i arbetslöshet är förolämpande. I Sverige idag drivs tusentals företag av människor med utländsk bakgrund, som anställer närmare 200 000 personer. Dessa personer betalar också inkomstskatt och fungerar alltså som en tillgång i den svenska makroekonomin.

De stora samhällsproblemen handlar inte om invandrare eller invandring. De största utmaningarna i samhället är sådana som SD aldrig pratar om eftersom de är ett extremhögerparti. Dessa är fattigdom, arbetslöshet, social utslagning och segregering, både bland infödda och bland utrikesfödda. Områden med stora sociala problem och hög arbetslöshet kan ibland vara områden med hög andel invandrare. Detta beror dock inte på att människor i dessa områden är ”lata”, hellre lever på bidrag eller inte vill lära sig svenska. Strävan efter att vara självförsörjande är lika hög hos både infödda som hos invandrare, att påstå något annat vore, just det, rasistiskt. Anledningen till att sociala problem kan kopplas till invandrare beror mycket på den strukturella diskriminering som förekommer i vårt land. Högutbildade invandrare som inte kan få något mer kvalificerat jobb än lokalvårdare eller taxichaufför och andra får inte något jobb alls trots febrilt letande.

Följande åtgärdspunkter ökar integreringen av invandrare i samhället och motverkar grogrunden till främlingsfientlighet:

• Satsa på välfärden för fler offentliganställda.

• Bekämpa diskrimineringen på arbetsmarknaden.

• Bygg billiga hyresrätter, även i villaförorter för mångfaldens skull.

• Ifrågasätt och implementera alternativ till den nyliberala ekonomiska agendan.

• Satsa på nya jobb inom ekologisk infrastrukturell-, avfallshanterings-, trafikplanerings-, jordbruks- och skogssektor för ökad hållbar sysselsättning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Marknaden är orättvis

REPLIK: MARKNADSEKONOMI Att marknadsekonomin styrs av folket kan man kalla för en utopi. Även fast jag helt håller med dig, Lars-Erik Cederstav, om att det ibland är fel på människorna hävdar jag starkt att systemen är djupt dysfunktionella. Om det är folket som styr marknaden så undrar jag vem som styr EU:s finanspolitik och penningpolitik och till vems fördel, i synnerhet under kristider? Är det folkstyre när europarlamentariker bearbetas hundratals gånger per vecka av lobbyister som företräder enskilda intressen? Är marknadsekonomin fri från kartellbildningar, missriktade subventioner och globala ekonomiska ojämlikheter som upprätthåller korruption? På vilket sätt kan man säga att marknadsekonomin styrs av folket när finansiella transaktioner genomförs på mindre än millisekunder i avancerade datorer, och banker tillåts låna ut utan täckning samt skapa giftiga värdepapper i syfte att maximera sin avkastning, när all denna spekulation sedan kan ha effekter på den reala ekonomin med arbetslöshet och åtstramningar som följd? Styrs marknadsekonomin av folket när miljarder och åter miljarder av folkets egna skattepengar har pumpats in i bank- och finanssektorn för två eller tre års till konstgjord andning? Kallas det folkstyre när det globala förhållandet mellan militära utgifter och utvecklingssamarbete är 10:1, eller att kalaset döda/hitta Usama Bin Ladin kostade 548 miljoner dollar – per dag?

Fria Tidningen
Debatt
:

I nyliberalernas klor

I krisens ögonblick tillåts långivarnas villkor komma före grundläggande principer om demokrati, välfärd och ekonomisk trygghet och stabilitet. Det är nu två år sedan krisen i Grekland startade. I dagarna har trojkan IMF, ECB och EU förhandlat fram ytterligare lån motsvarande 60 miljarder euro. Grekland har tidigare fått 110 miljarder euro. Villkoren är tuffa: för att få lånen måste Grekland prestera. Och vilka är de gängse åtgärderna för att få ner offentliga kostnaderna? Jo, man säljer ut statlig egendom, skär ner offentliganställdas löner, höjer momssatser, ökar pensionsåldern, skär ner offentlig personal och privatiserar brett.

Fria Tidningen
Debatt
:

Varför är V så tyst?

Trots att den borgerliga alliansregeringen drivit en politik som slagit hårt mot de utsatta i samhället, lyckades inte Vänsterpartiet locka till sig fler röster än i förra valet. Nu börjar arbetet för att hitta en väg uppåt igen. Jimmy Yoler, medlem i Vänsterpartiet Hägersten-Skärholmen, ger här sin syn på vad som behöver göras.

Stockholms Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu