Europeiska rådet skapade i mars i år en specialgrupp som skulle se över EU:s finanspolitiska regler och deras förslag handlar om att skapa en strängare budgetdisciplin. Stater som drar på sig ett för stort budgetunderskott ska kunna drabbas av sanktioner som exempelvis böter. I ett första steg ska förslaget bara gälla euroländerna, men målet är att det så snart som möjligt ska omfatta alla medlemsstater. I tisdags gjorde finansutskottet en subsidiaritetsprövning av förslaget, och alla utom Vänstern godkände att det behövs EU-regler på området.

– Man tog ställning till om man skulle ha nationellt självbestämmande eller ett gemensamt regelverk, och man röstade för ett gemensamt regelverk vilket är ett djupt demokratiskt problem, säger Ulla Andersson.

Hon menar att genom beslutet släpper Sverige makten över sin ekonomiska politik till EU, och därmed går landet emot utslaget i folkomröstningen om EMU 2003. Dessutom kommer reglerna i slutändan att drabba Europas medborgare enligt Ulla Andersson, som menar att det blir de som får betala böterna – trots att det ofta är bankerna som har misskött sig.

– Man bestraffar egentligen skattebetalarna flera gånger, först genom att de tvingas rädda bankerna och sedan genom att betala böterna till EU, säger Ulla Andersson.

Carl B Hamilton (FP), ledamot i både finansutskottet och ordförande i EU-nämnden, där ärendet också har behandlats, håller inte alls med om att EMU-omröstningen ska vara styrande för Sveriges ställningstagande inom EU:s finanspolitik.

– Man kan inte hålla på och diskutera vad som hände för 10–15 år sedan och vara låst vid det på EU-nivå. Vi står inför en ny situation och nya tider.

Helst skulle han se att Sverige var med i eurosamarbetet och menar att Sverige alltid kommer vara knytet till Europa.

– Suveränitet är inte detsamma som oberoende, säger Carl B Hamilton.

När reglerna diskuterades i EU-nämnden lämnade Miljöpartiet in en reservation mot förslaget om att sanktioner även ska kunna drabba länder utanför euroområdet. I finansutskottet var de dock eniga med majoriteten angående subsidiaritetsprövningen. Jonas Eriksson är suppleant i utskottet och han menar på att röstningen inte gällde själva innehållet i reglerna.

– Men de ekonomiska systemen är så invävda i varandra att det finns en rimlighet om grundläggande överenskommelser inom EU om gemensamma yttre regler, säger Jonas Eriksson.