Lättare för polisen att få ut IP-adresser
Regeringen planerar en ny lagstiftning som kommer att göra det lättare för polisen att efterforska grooming och nättrakasserier, men även fildelningsbrott. Enligt förslaget ska polisen få begära ut abonnemangsuppgifter även för brott som endast ger böter.
Regeringen arbetar på en proposition om hur EU:s datalagringsdirektiv ska införas, som kräver att internetleverantörer sparar data om sina kunder i minst sex månader. Propositionen väntas komma i december, och samtidigt kommer antagligen ett förslag om hur polisen ska få tillgång till uppgifterna.
I ett läckt PM från Justitiedepartementet, som Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge har länkat till från partiets blogg, står att reglerna ändras så att polisen ska kunna få ut abonnemangsuppgifter och IP-adresser även när det gäller brott som ger böter. Tidigare har det varit tvunget att vara ett brott belagt med fängelsestraff.
– Det här kommer att innebära att polisen får ett verktyg för att spåra även väldigt små brott och det innebär mycket godtycke, säger Mikael Nilsson, sakkunnig hos Piratpartiet gällande datalagring och FRA.
Han menar att regeringen medvetet har skjutit upp processen kring EU:s datalagringsdirektiv för att det inte skulle komma upp under valet.
– Det står i klartext i EU:s datalagringsdirektiv att informationen bara ska få användas för grova brott, och det är så man har försvarat det. När det sedan kommer till kritan handlar det om småbrott, man har lurat folk och det tycker jag är oerhört allvarligt.
Johan Linander (C), vice ordförande i justitieutskottet, välkomnar förändringarna och menar att de inte har med datalagringsdirektivet att göra, ett direktiv han själv är kritisk till. Abonnemangsuppgifterna som polisen kan få tillgång till är enligt Johan Linander sådana uppgifter som alla internetleverantörer lagrar redan i dag. Han menar att polisen behöver uppgifterna för att utreda bland annat grooming – där vuxna försöker få kontakt med barn i sexuella syften – och trakasserier på nätet.
– Vi har sagt att det här är alldeles nödvändigt för att polisen ska kunna undersöka den nätmobbning som tyvärr är vanlig i dag, säger Johan Linander.
De uppgifter som för honom är problematiska i direktivet handlar om telekommunikation, och där handlar det fortfarande om att det måste finnas misstanke om brott som ger minst sex månaders fängelse.
– Det är mycket, mycket grövre brott för telekommunikationsuppgifter. Abonnemangsuppgifter är en helt annan dignitet, det är som att någon ringer och hotar dig på telefon och polisen inte ska kunna få ut vilka uppgifter det rör sig om, eller vilken bil som har ett visst registreringsnummer, säger Johan Linander.
Martin Valfridsson, pressekreterare hos Justitieminister Beatrice Ask, vill inte diskutera PM:et eller eventuella lagändringar.
– Det pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss, och förslaget är inte klart så det finns inte så mycket att kommentera, säger han till FRIA.
