Ny forskning visar att för tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk än vad de får i dag. Inom neonatalvården, det vill säga vård av för tidigt födda barn, finns det rutiner som kan ha gjort att barn som är stora i förhållande till mognadsgraden har fått för lite mjölk. Det finns även en risk att tillväxthämmade barn får för mycket näring. Detta visar en ny avhandling som presenteras på Uppsala universitet nästa vecka.

Eva-Lotta Funkquist, som står bakom avhandlingen, menar att det rör sig om att det saknas individualisering i vården.

– Man matar barnen enligt ett schema som har flera år på nacken, och nu följer man schemat oavsett vad barnet har för sjukdom, säger Eva-Lotta Funkquist.

Problemet är att barnen matas för sällan, kanske varannan, var tredje eller var fjärde timme, och då ges mjölk i för stora mängder. Enligt Eva-Lotta Funkquist är det bättre om matningen sker oftare och att detta är kunskap som har funnits väldigt länge men som inte riktigt har beaktas. Istället har man följt fastställda matningsmönster som har varit likadana i decennier. Undersökningen har genomförts på universitetssjukhusen i Uppsala och i Umeå, men sannolikt följs liknande rutiner överallt.

– Det man vet är att den mänskliga mjölken är sammansatt för att intas väldigt ofta. Spädbarn ska äta som en känguru snarar än som en kanin, säger Eva-Lotta Funkquist.

Ett spädbarn som är för litet vid födseln och som har klarat sig på svältkost i livmodern kommer att anpassa systemet för att klara sig på lite näring även efter födseln, medan ett stort barn kommer att behöva mer näring. Enligt Eva-Lotta Funkquist är det paradoxalt så att trots att större delen av matningen är schemalagd finns det en risk att små barn ges för mycket näring, något som kan vara ett riskmoment senare i livet. Hon tycker att vi i västvärlden borde ha kommit längre inom neonatalvården.

– Det är ett universellt problem att för tidigt födda växer dåligt, det sker över hela världen. Men det man kan se är att det inte är bättre i ett rikt land trots den högteknologiska vård som finns här, säger Eva-Lotta Funkquist.

Egentligen tycker hon inte att det borde vara så svårt för sjukhusen att anpassa sig efter en individualisering av vården, men att sjukvården är en trögrörlig mekanism som tar lång tid att förändra.

– Man har bestämt sig för hur en baby ska matas i västvärlden och det är runt var tredje timme, trots att det inte finns någon forskning som stödjer detta, säger hon.

Uwe Ewald, verksamhetschef på nyföddhetsvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar på att det redan sker en individualiserad näringstillförsel, men välkomnar mer kunskap inom området.

– Studien är ytterligare en pusselbit för att skräddarsy nutritionen av barn och som i stor utsträckning baseras på barnens behov, säger Uwe Ewald.

Han berättar att de i dag mäter mängden näring i moderns bröstmjölk. Nutritionen anpassas efter det, men att det ännu inte är optimalt då det fortfarande saknas kunskap. Dock så har det gått framåt på senare år säger han, inte minst på grund av att föräldrarna kan vara med sina barn under längre tid, vilket gör tidsschemat mer flexibelt.

– I och med att föräldrarna kan vara nära sitt barn mer så individualiseras även tidpunkten, säger Uwe Ewald.