Historisk uppgång för De gröna i Tyskland
De gröna har gått om Socialdemokraterna som Tysklands största oppositionsparti för första gången i historien. Bakom framgångarna ligger såväl en förnyad kärnkraftsdebatt som storstriden om en påkostad järnvägsknutpunkt i Stuttgart.
När uppemot 50000 personer intog gatorna i Munchen i lördags i protest mot regeringens satsning på kärnkraft var det den största protesten i sitt slag sedan 80-talet. En av demonstrationens höjdpunkter var bildandet av en 10 kilometer lång mänsklig kedja genom staden.
– Det här visar återigen att befolkningen helt enkelt inte accepterar regeringens lobbygruppspolitik till förmån för kärnkraftsbolagen, säger Sigmar Gabriel, lokal ledare för Socialdemokratiska partiet till nyhetsbyrån DPA.
En tidigare regering bestående av Socialdemokraterna och De gröna beslutade att stänga alla kärnkraftverk senast år 2021. Men den sittande högerregeringen under ledning av kristdemokraternas partiledare Angel Merkel planerar att förlänga tillstånden för landets kärnkraftverk, varav fem finns i Bayern, i tolv år.
Planerna har lett till intensiv debatt och i september demonstrerade uppemot 100000 människor mot regeringens politik i Berlin. Den förnyade diskussionen om kärnkraft har troligen bidragit till den senaste tidens snabba uppsving för De gröna.
I en opinionsundersökning som publicerades av Stern Magazine förra veckan fick partiet 24 procent av väljarnas sympatier, mer än dubbelt så mycket som i det senaste valet. Därmed är man för första gången i historien landets andra största parti, före Socialdemokraterna som fick 23 procent i undersökningen.
Förutom kärnkraftsmotståndet pekar många kommentatorer på den uppmärksammade striden om en kontroversiell och påkostad flytt av centralstationen i Stuttgart som en orsak till De grönas framgångar.
”Stuttgart 21”, som projektet kallas, involverar byggandet av 16 tunnlar, 18 broar och mer än 60 kilometer järnväg, till en kostnad av mer än 4 miljarder euro. Enligt planens förespråkare kommer den att förvandla Stuttgart till en central knutpunkt för Europas järnvägar och öka tillväxten i regionen. Men kritiker menar att den verkliga kostnaden kan bli mycket större och att pengarna kan göra störa nytta om de används till andra miljösatsningar.
I lördags demonstrerade uppemot 100 000 människor mot projektet. Protesterna riktades också mot polisens våld vid en tidigare manifestation, då demonstranter som försökte förhindra fällandet av träd i en central park skingrades med vattenkanoner och batonger. Flera personer skadades då, inklusive en tolvåring och den 66-årige pensionären Dietrich Wagner som enligt läkare kan förlora synen på ett öga efter att ha träffats i ansiktet av en vattenkanon.
– Det kändes som att slag från en enorm boxare, säger Wagner i en intervju med Stern Magazine.
Polisens agerande påminner om den ryska regeringens metoder för att tysta politiska motståndare, menade Cem Ozdemir, partiledare för De gröna efter polisens angrepp mot demonstranterna.
– Sådana här metoder använder vi inte i Tyskland, och vi vill inte ha dem, sade han till TV-kanalen ARD.
Kristdemokraterna har i sin tur anklagat De gröna för att motarbeta demokratin genom att föra kampen utanför parlamentet. Delstatens premiärminister Steffan Mappus har också gjort striden till en fråga om utländska företags förtroende för rättssamhället i Tyskland.
– Det här handlar om huruvida jag kan genomföra ett projekt i Tyskland på basis av juridisk säkerhet och tillit till kontrakt, säger han till affärstidningen Wirtschaftswoche
Opinionsundersökningar visar att mellan hälften och två tredjedelar av Stuttgartborna är motståndare till det omstridda projektet, som kan bli en huvudfråga i delstatsvalet i mars nästa år. Den senaste undersökningen visar att De gröna kan få 32 procent av rösterna och därmed majoritet tillsammans med socialdemokraterna. Det skulle vara ett hårt slag mot kristdemokraterna som styrt delstaten i 57 år.
Förra veckan utsåg regeringen en medlare för att försöka lösa konflikten mellan demonstranter och politiker. Men mycket tyder istället på att polariseringen kommer att tillta, menar Roland Nelles, byråchef i Berlin för Spiegel Online. Han varnar i en kommentar för att konflikten påminner om 70-talets politiska strider och kan leda till fortsatt radikalisering:
”I en modern stat borde det vara möjligt att föra politik utan att ta till vattenkanoner. Om situationen fortsätter att eskalera kan Stuttgart 21 bli ett stridsrop för alla de som gillar att ställa till med upplopp”, skriver Roland Nelles.
Tysklands 17 kärnkraftsreaktorer förser landet med cirka 23 procent av dess elektricitet. Kol och gas ger mer än 50 procent och sol- och vindkraft 17 procent.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 skapade en stark opinon mot kärnkraft. Enligt en tidigare överrenskommelse mellan Socialdemokraterna och De gröna ska kärnkraftes fasas ut senast år 2021.
De Gröna/Allians ’90 föddes ur 70- och 80-talets miljö- och fredsrörelser och fick 10,7 procent av rösterna i valet i september 2009.