Hallå där... Stefan Dahlberg, som forskar om valdeltagande vid Göteborgs universitet

– Män tenderar att rösta i lägre utsträckning än kvinnor och unga och lågutbildade har också lägre valdeltagande. De som har starkare politiskt intresse röstar mer. Men det luriga är att vi inte vet så mycket om dem. De som inte orkar gå och rösta är inte benägna att vara med i väljarundersökningar som tar över en timme. Man kan se vilka de är genom att se vilka partier som gynnas och missgynnas mellan olika val, genom att se vilka som går från soffan i ett val till att rösta i nästa. Man kan säga att gruppen röstskolkare har blivit allt mer heterogen sedan EU-valen. Innan var valdeltagandet något som man socialiserades in i där röstplikten var norm. Men till Europaparlamentet röstar bara en handfull, och då har synen blivit att det är mer okej att rösta i ett val och hoppa över nästa. Det leder till att man bara röstar om valen är intressanta nog.

En del röstar inte för att de anser att röstning var fjärde år inte är tillräcklig demokrati – vilken hänsyn tas till sådana åsikter?

– Det gör inte det, vi (forskare reds. anm.) får sällan prata med dem vi heller, man får aldrig fram de argumenten. Lättjan är bara ett skäl, och protesten är en. Det är viktiga frågor att diskutera när det gäller demokrati och deltagande. Det skapar mer legitimitet till beslut om fler varit med och röstat.

Vad gör att folk röstar?

– Valkontexten är väldigt viktig, att valet upplevs som spännande och att det finns tydliga skillnader. Om det varit en engagerad och upplyst debatt i media ökar valdeltagandet. På många sätt är det spännande nu, men kanske lite mycket fokus på opinionsmätningar och pensionärer.

Tycker du att ideologier får en plats i valdebatten?

– Stora ideologiska visioner har varit frånvarande, men samtidigt finns de i grund och botten. Man kan använda ideologi som ett slags raster, som väljare är det besvärligt att hålla reda på vad alla tycker i alla enskilda frågor, men utifrån den ideologiska skalan kan man gissa ungefär vad partier kommer att tycka.

Röstar vi fortfarande efter klasstillhörighet?

– Vissa, men inte så många. Rörligheten har ökat, man hoppar mellan block och partier. Jag tror det har att göra med omvandlingen från industri- till tjänstesamhälle. Det var tydligare förut vilken klass man tillhörde, nu råder en mer allmän liberal grundideologi som genomsyras att man till exempel ska välja sjukvård. Den kollektiva identiteten har upplösts en del. Vi har gjort mätningar sedan 1956 och vet att då bytte två av tio parti mellan två val, nu är det fyra av tio. Vid slutet av 60-talet upplevde 65 procent att de hade en partitillhörighet, nu är det endast 31 procent som upplever att de står nära ett parti och bara hälften av dem är starkt övertygade. Samma sak gäller klass. På 60-talet låg klassröstningen runt 50 procent, nu ligger den kring 20-25 procent.

Röstskolkare är lata

– Både och, den ena typen är oengagerad och inte intresserad av politik, och då ska det mycket till innan de röstar. Den andra typen, som är en mindre grupp, är de som är arga och inte hittar något parti som de tycker är bra. De är väldigt engagerade politisk, men tycker att politiker ljuger och därför skolkar de i protest.

Röstskolkande gynnar högern

– Det parti som förlorar mest på att valdeltagandet går ner är Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, deras väljare går först till soffan. Det är där effekterna finns eftersom klassaspekten kommer in, röstskolkarna är främst lågutbildade män från arbetarklassen där kunskapsnivån är under genomsnittet. Bland de borgerliga finns mer tjänstemän och högutbildade som tenderar att rösta. Men man ska veta att det är små effekter det handlar om, det är inget som skulle avgöra valet. Om absolut alla röstar kommer Socialdemokraterna få ungefär 1,5 procent mer.

Röstskolkande gynnar Sverigedemokraterna

– SD tampas om samma väljare som Socialdemokraterna, bland deras väljare återfinns många unga, men framförallt lågutbildade män från arbetarklassen. Vi vet att S förlorar till men tappen från SD SDll andra partier eller soffan vet vi inte mycket om eftersom SD SDr ett så pass litet parti i 2006 års val (vilken är den senaste väljarundersökning vi har att tillgå just nu).

BilBillboardsån Hallå där:

”Innan var valdeltagandet något som man socsocialiserades i där röstplikten var norm”

SD”Det var tydligare förut vilken klass man tillhörde, nu råder en mer allmän liberal grundideologi som genomsyras att man till exempel ska välja sjukvård.”