”Kanske är Göteborg inte längre en stad utan två” skrev barnläkaren Henry Ascher i GT den 30 april 2008. Han hänvisade till Rädda Barnens rapport om att 60 procent av barnen i Bergsjön var fattiga medan andelen i Torslanda låg på tre procent och till att såväl arbetslösheten som ohälsan var markant högre i Bergsjön än i Älvsborg.

Den etniska segregationen har varit stor i Göteborg sedan 1990, men förra året kom rapporten Fattiga och rika – segregationen ökar som visar att även den sociala och ekonomiska segregationen ökar. Sociologen Catharina Thörn, som forskar om segregation, sa till FRIA redan 2007 att utvecklingen ger ohållbara konsekvenser.

– Att vissa grupper har sämre förutsättningar och svårare att ta sig in i samhället är allvarligt. Det skapar stor ilska och frustration och det är någonting man borde ta på betydligt större allvar, sa hon.

Integrationsdebatten har till stor del haft två spår: etnicitet och bostäder. Ofta dras likhetstecken mellan segregation och etnicitet och lösningarna handlar därför om satsningar i förorten. Henrik Nilssons (M) har föreslagit att Bergsjön blir en ekonomisk frizon och Folkpartiet vill satsa på nystartsjobb, tidsbegränsad SFI-undervisning och invandrares företagande. 

Socialdemokraterna skriver i sitt Lokalpolitiska idéprogram att en del av förklaringen till skillnader gällande levnadsvillkor och framtidsutsikter är att flyktingmottagningen är ojämnt fördelad i landet: ”om flertalet asylsökande hamnar i samma förortsområden i ett litet antal större städer är det svårt att undvika sociala miljöer som motverkar integration och ett värdigt liv”.

Lite annorlunda formulerade sig Peter Weiderud, ordförande för Sveriges Kristna Socialdemokrater, när han 2009 förespråkade rättvisepolitik istället för en invandringspolitik, eftersom han menade att integration sker genom solidaritet.

När Göteborgs-Posten i oktober 2007 skulle granska integrationen i Göteborg blev resultatet en rad artiklar om somalier under temat "Mot undergången", där somalier pekades ut som patriarkala, bidragsfuskare och brottslingar. Det ledde till en intensiv debatt där bland andra nätverket Forum för svenska somalier pekade på att problem i skolan och arbetslöshet beror på rasism, islamofobi och främlingsfientlighet och inte på att somalier som grupp missköter sig.

Att integrera genom att blanda olika sorters bostäder vill de flesta partierna. År 2005 påbörjades bygget av 44 bostadsrätter i form av parhus på Salviaterassen i Gårdsten och enligt projektet Vision Angered ska 7 000 nya bostadsrätter och egnahem-hus byggas innan 2020. Forskaren Roger Andersson, som skrivit Fattiga och rika – segregationen ökar, menar att det är även är viktigt att bygga blandat i rika områden, eftersom rikas självsegregering är starkare än fattigas.

– Om jag tvingades välja skulle jag börja med att bygga billiga hyreslägenheter i Askim innan man bygger egnahem i Bergsjön. Och allmännyttan har faktiskt använts som instrument ovanligt bra i Göteborg, men problemet är att de ofta stöter på resursstarka grupper som protesterar mot sådana planer, säger Andersson.

När miljönämnden i januari i år diskuterade en översiktsplan för södra Askim, som innehöll förslag på 6 500 nya bostäder, ville Vänsterpartiet skriva in att det där skulle satsas på hyresrätter. Men det ville inte S och MP göra.
Segregation handlar dock om mer än etnicitet och byggande – till stor del beror det på klass och andra orättvisor, enligt Anderssons rapport. När den släpptes 2009 påpekade Andersson att det i Göteborgs stads budget står att "segregation skapar orättvisor och klasskillnader", men att orsaksförhållandet är lika starkt åt andra hållet.

Därför är en del av lösningen att motverka orättvisor och klasskillnader. Det anser även Dario Espiga (S), kommunalråd med ansvar för sociala frågor.

– Man kan inte bara satsa på integration och tro att det löser segregationens problem. Det är också en fördelnings- och klassfråga. Utan arbete och inkomst blir man inte integrerad, säger Dario Espiga, som pekar på att det viktigaste är att ha makt över sitt liv, i ett uttalande.

Under den senaste mandatperioden har dock klyftorna mellan de fattigaste och rikaste stadsdelarna ökat.Bergsjön har sedan dess varit stadsdelen med lägst medelinkomst och Älvsborg har varit den med högst. Den senaste statistiken kommer från 2008 och visar att årsmedelinkomsten i Älvsborg ökat med 25 500 kronor sedan 2006, medan medelinkomsten i Bergsjön endast ökat med 5 900 kronor.