ANALYS: Ekonomiska frizoner

Redan i januari röstade Göteborgs kommunfullmäktige ja till ekonomiska frizoner. Socialdemokraterna fick då se sig överkörda av den borgerliga oppositionen och Miljöpartiet. Eftersom riksdagen röstade nej till sådana zoner år 2008 gick frågan vidare till regeringen. I måndags blev frizonerna återigen högaktuella när den borgerliga alliansen gick ut med att de alla står bakom zonerna, som de kallar nystartszoner.

Inspirationen kommer bland annat från de franska Zones Franches Urbaines, där företag får slopade arbetsgivaravgifter, vinstskatter, fastighetsskatter och sociala avgifter under max fem år om 20 procent av de anställda är bosatta inom zonen. Alliansen är inte helt klara med hur de svenska zonerna ska utformas, men idén är att företag som etablerar sig i zonerna får reducerade skatter och arbetsgivaravgifter om de bedriver verksamhet och anställer i området. Målet för Alliansen är att införa zonerna redan under nästa mandatperiod.

I Göteborg startade frizondebatten 2008 med en motion av Henrik Nilsson (M), som vill bryta vad han kallar utanförskapet genom att stärka vissa områdens attraktionsvärde och därmed skapa fler jobb. I ett pressmeddelande skriver Nilsson att "vi måste vara öppna för nytänkande, inte minst när det gäller utsatta områden".

Vad som menas med nytänkande kan dock diskuteras. Ekonomiska frizoner har funnits sedan andra världskriget och var som populärast under 1980-talet. Globalt arbetar ungefär 63 miljoner människor i 2 700 ekonomiska frizoner. Främst återfinns zonerna i Asien och Centralamerika, men i Europa är ungefär 45 000 personer anställda i 50 zoner, enligt FN:s arbetsrättsorgan ILO. Ofta är lönerna låga och fackligt engagemang förbjudet.

I Frankrike har statsrevisorerna ifrågasatt zonerna, med hänvisning till att det är ett dyrt och ineffektivt sätt att stimulera sysselsättningen och riksdagsledamoten Helen Pettersson (S) uttrycker oro för att de svenska frizonerna, likt på andra håll i världen, ska leda till sämre arbetsförhållanden.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) skriver på sin blogg att: "tanken leder till någon slags reservat där arbetskraften är billigare och varifrån vare sig ut- eller inflyttning sker" och Jöran Fagerlund (V), ledamot i fullmäktige, lägger i sin blogg ett motförslag om högskattezoner i överklasstäta områden: "Genom en extra skatt i Billdal får vi resurser till åtgärder som verkligen behövs i Bergsjön: offentlig välfärd, bibliotek, apotek, fritidsgårdar och kultur".

När FRIA frågar runt i Bergsjön är åsikterna om frizoner delade, men en sak har alla gemensamt: ingen har hört talas om förslaget. Att frizonerna röstats ner av majoriteten av remissinstanserna i Göteborg – däribland stadsdelsnämnden i Bergsjön – blev också en parantes när fullmäktige tog sitt beslut. Gunnared, som också är föreslaget som frizon, skriver i sitt remissvar att Angered ska bli en ”normal” del av Göteborg istället för att pekas ut som en särart.

Arbetslösheten är ett faktum, men eftersom många som bor i förorterna har utländsk bakgrund skulle en anledning kunna vara diskrimineringen på arbetsmarknaden. Den försvinner inte med skattelättnader utan kan lösas med exempelvis avidentifierade arbetsansökningar eller genom att utveckla arbetet med anti-rasism.

Andra frågetecken som kvarstår är vad det beror på att få företag etablerar sig i Bergsjön i dag och om nya företag kommer att starta i frizonerna eller om befintliga företag flyttar dit från andra delar av staden. Lockade av skattelättnader och med konsekvensen att arbetslösheten ökar i andra stadsdelar.

"Misstanken infinner sig att förslaget att införa frizon i Bergsjön inte har sin grund i omsorg om Bergsjöborna utan i en strävan att skapa en obalans i konkurrensförhållandena på den göteborgska arbetsmarknaden som ska driva utvecklingen i nyliberal riktning" skriver socialdemokraterna Anna Johansson och Anna Hedman i en debattartikel.

Stadsdelsnämnden i Gunnared pekar också på att företags nyfunna kärlek till Bergsjön riskerar att dö ut så fort de tillfälliga skattelättnaderna försvinner.