Den 23 mars 2009 var ingen vanlig dag på Sjumilaskolan i Biskopsgården. Skolan var tömd på elever sedan föräldrarna beslutat att ta ut sina barn i vad som blev en tre veckor lång strejk i protest mot att minst 7,6 lärartjänster skulle bort.Finanskrisens vassa klor hade satt sitt grepp även om skolorna och inför höstterminen 2009 oroade sig lärare i Göteborg för elevernas skolgång på grund av det så kallade tysta varslet där pensionerade lärare inte ersattes och vikarier inte fick förlängda anställningar.

– Jag tror att politikerna kan tänka att de är tvungna att skära ned. Men man kan också vända på det och säga att vi inte längre har råd med den här typen av nedskärningar, sa Ylva Sandegren, förälder till en elev på Kärralundskolan i Kålltorp.

I Göteborg ligger ansvaret för förskola och skola hos stadsdelsnämnderna och hårdast slog krisen mot Biskopsgården och Gunnared eftersom stadsdelarna redan hade dålig ekonomi. Eva-Lena Fransson (V) ifrågasatte därför i en interpellation om Göteborg kunde leva upp till skollagens krav om en likvärdig skola, när krisen slog olika hårt mot olika skolor.Lärarförbundets ordförande i Göteborg, Eva Holmén, riktade kritik mot att barnen betalade för bankkrisen och Lärarnas Riksförbund krävde att konsekvenserna av nedskärningarna skulle utredas.

– Det är en uppenbar risk att den ekonomiska krisen kommer leda till sämre kvalitet inom den svenska skolan, sa Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner, i ett pressmeddelande.Enligt förbundet ledde nedskärningarna till större klasser, reducerad specialundervisning och försämrad tillgång till elevvård.

Nu när höstterminen precis har börjat är det många elever som mår dåligt. Enligt en ny undersökning från barn- och ungdomsorganisationen Friends känner en tredjedel av landets skolungdomar oro vid skolstarten och nästan hälften har varit utsatta för kränkningar eller mobbning. I januari 2008 skrev Kristina Tharing (M) en motion om att kommunen borde kartlägga skolornas anti-mobbningarbete. De röd-gröna röstade nej, dels för att Tharing ville använda en omdiskuterad antimobbning som kallas Olweusmetoden och dels för att skolorna arbetade aktivt med frågan och hade likabehandlingsplaner. När Skolverket granskade Göteborgs skolor under höstterminen 2009 visade det sig dock att dessa planer inte användes som de skulle. Sex av åtta grundskolor fick kritik av Skolverket för att de var för dåliga på att hantera trakasserier och mobbning.

I en Sifo-undersökning riktad till lärare i grund- och gymnasieskolan år 2009 svarade var fjärde lärare att det förekommit situationer i skolan med anknytning till rasism, främlingsfientlighet, sexism och homofobi. För att kunna utöka arbetet med demokratiska värderingar krävde därför Lärarförbundet mer resurser.

Ekonomin i Göteborg fick dock tillfälliga plåster när regeringen sköt till 375 miljoner kronor. Den 15 oktober 2009 gav kommunstyrelsen direktivet till stadsdelarna att pengarna skulle satsas på barn och unga. I Frölunda-Högsbo pågick vid tidpunkten en intensiv diskussion mellan politiker, barn och föräldrar eftersom stads-delen skulle spara in åtta miljoner kronor genom att lägga ner flera skolor. Trots det kunde FRIA avslöja att stadsdelens politiker lade fem miljoner kronor av de riktade barn- och ungdomspengarna på nya mejladresser och administration.Precis som föräldrarna på Sjumilaskolan gjort ett år tidigare reagerade föräldrar i Frölunda-Högsbo i mars i år genom att ta ut sina barn i strejk och genom att protestera mot nedskärningarna.

– Göteborg går miljoner plus och man satsar på att skapa en attraktiv turiststad. Det är klart det går att omfördela, politik handlar om att omfördela, sa Catharina Thörn, förälder til barn Västerhedsskolan.