Nu under sommaren är det många unga och föräldrar som ringer till fackförbunden med frågor om sommarjobben.

Hos LO:s hjälptelefon ökade samtalen med 60 procent i juni i år jämfört med samma månad förra året. Främst är det sommarvikarier i butiker och kaféer som ringer.

– Jämfört med 2008 ser vi en ökning av gratis provjobb och av svartjobb, fler ringer in och ställer frågor kring att de får lönen i handen, säger Sophia Andersson, vikarierande ungdomssekreterare hos LO.

– En förklaring kan vara att det är en hård arbetsmarknad med hög arbetslöshet och där det är svårt att få sommarjobb över huvud taget, säger hon. En annan förklaring är krisen, att den ekonomiska situationen för företagen varierar och att arbetsgivarna vill behålla mer i plånboken.

Gratis provjobb är vanligt förekommande, men skall egentligen inte existera, enligt LO.

– Det finns inget som heter gratis provjobb. Vill arbetsgivaren anställa för kort tid ska man ha en skriftlig överenskommelse med timmar, datum och lön. Sedan kan man skriva ett nytt bevis om arbetsgivaren vill att man ska jobba mer, säger Andersson.

Sedan i maj har LO fått ett samtal om dagen som handlar om gratis provjobb. Det kan jämföras med 2008 då de fick in elva sådana samtal under hela sommaren.

Något som LO helt vänder sig emot är så kallade solskensavtal.

– Till exempel om man säljer jordgubbar får man betalt om det är fint väder men om det regnar vill arbetsgivaren inte betala. Det är inget som ska accepteras, säger Andersson.

Även det syndikalistiska fackförbundet SAC i Göteborg får många samtal.

– Vanligast är det att föräldrar ringer om att deras barn inte har fått något anställningskontrakt, säger Mathilda Karlsson, aktiv i allmänna branschsyndikatet av Göteborgs LS.

En vanlig sak är att det plötsligt görs stora förändringar av anställningen, fem veckor blir fyra veckor, heltid blir halvtid eller så får man jobba på kvällen fast det var sagt att det skulle vara på dagen, berättar Karlsson.

– Arbetsgivarna tar sig stora friheter bara för att det är ungdomar. De flesta vet att de ska få ett avtal, men de vet inte när de har rätt att kräva det eller hur det ska se ut. Ibland står det i stort sett bara "du är anställd" men ingen tjänstgöringsgrad.

Andra problem handlar om ungdomar som inte får någon övertidsersättning, vilket flest ungdomar anställda på kaféer och restauranger ringer om.

– Alla fack borde kämpa för att få med sig ungdomarna och kämpa för seriösa arbetsgivare, säger Mathilda Karlsson. Nu används de unga som en arbetslöshetsreserv som man kan utnyttja för att hålla nere villkoren. Alla borde veta vad de har rätt att kräva.