Flera av de hemligstämplade rapporter som offentliggjorts av Wikileaks innehåller information om incidenter med svenska soldater i Afghanistan som inte tidigare varit känd – vare sig för medier eller politiska beslutsfattare.

– All information om den svenska insatsen finns samlad i databaser hos Isaf och Nato, men är inte tillgänglig för oss politiker. Visst handlar det delvis om soldaternas säkerhet, men nu när läget i Afghanistan blir hårdare så är det extra viktigt att vi får reda på vad som faktiskt händer, säger Gunilla Wahlén (V), ledamot i försvarsutskottet.

Redan för ett par år sedan riktades kritik mot försvarsmakten efter att attacker mot svenska soldater inte rapporterats till försvarsutskottet. Men ingenting har förändrats sedan dess, menar Gunilla Wahlén.

– Jag är övertygad om att man undanhåller information som skulle kunna skapa debatt. Vi politiker ska inte behöva förlita oss på sådant som medierna gräver fram, utan vi måste kunna lita på att vi får den information vi behöver från försvarsmakten, säger hon.

Försvarets presschef Roger Magnegård avvisar kritiken.

– Jag har inte gått igenom all den information som nu kommit fram, men av det jag sett har 85 till 90 procent redan publicerats på försvarsmaktens hemsida, säger han.

Vissa av de uppgifter som nu figurerar i pressen har i själva verket klassats som falsk eller obekräftad information av Nato, enligt Roger Magnegård.

På vilka grunder har man gjort det?

– Det får du fråga Nato om.