För att få korrigera sitt juridiska kön ställer lagen som den ser ut i dag fyra krav: man ska vara ogift, steril, svensk medborgare och 18 år. De tre första kraven är förlegade och bör tas bort, menar Socialstyrelsens externa utredare Karin Lindell som ger både lagen och landstingen kängor. Till exempel erbjuds olika vård beroende på var i landet man bor, och väntetiderna som i regel är på minst två år är för långa, enligt utredningen.

– Till stora delar är vi väldigt väldigt nöjda med utredningen, det är skönt att ansvarig myndighet har lyssnat när ingen annan har gjort det, säger Lukas Romson, ordförande i föreningen KIM, Kön Identitet Mångfald. De vill till exempel ändra på kravet att man måste vara svensk medborgare – det kan ta åtta år att få ett medborgarskap och det är en lång väntan på ett riktigt liv. Istället vill de införa ett ettårigt bosättningskrav. Jag är också en av dem som är tvångsskild, det är verkligen på tiden att man tar bort kraven på att vara ogift och steril.

Steriliseringskravet strider också mot EU-kommissionens rekommendationer från 2009, som innebär att sterilisering inte får krävas vid juridisk könskorrigering.

Den 17 juni i år antog Europaparlamentet en rapport med uppmaningar till EU-länderna att göra mer för att garantera transpersoners rättigheter. Till exempel Holland och Belgien har kommit längre än Sverige, menar såväl KIM som utredningen. Där uppmanas redan alla som genomgår en könskorrigering att frysa ner ägg och spermier för framtiden, vilket inte görs i Sverige.

En stridsfråga inom transrörelsen är att diagnostiseringen ska sluta ske inom psykiatrin. Det föreslås inga sådana ändringar i den nya utredningen, men däremot kommer frågan att utredas vidare. Det kommer dock inte längre att krävas diagnosen transsexualitet för att få könskorrigerande vård, utan även andra diagnoser kommer att behandlas.

Något som både KIM och föreningen Benjamin är kritiska till är att 18-årsgränsen för kirurgisk hjälp blir kvar. Det kommer dock utredas vidare om ungdomar ska få byta juridiskt kön.

– Det finns ingen medicinskt skäl till 18-årsgränsen, så den finns där av någon annan anledning och jag har svårt att förstå varför, säger Lukas Romson.
Socialstyrelsen välkomnar utredningens förslag, som nu kommer att skickas ut på remiss för att sedan kunna leda till lagändringar.

– De säger också i utredningen att de anser att vi som organisationer ska vara mer involverade i vården, i dag lyssnar de inte på oss över huvud taget, så jag hoppas att det blir en sådan ändring, säger Görel Nilsson, från Föreningen Benjamin.