När EU lagstiftade om miljökvalitetsnormer för luft och vatten var Sverige pådrivande. Ändå misslyckas vi att klara flera av gränsvärdena, bland annat för kvävedioxid där Göteborgs kommun faktiskt är sämst i landet. Ett stort problem är att så många väljer att ta bilen i stället för bussen till jobbet - bara 17 procent åker kollektivt. Ingen rolig statistik för Göteborg, som gärna vill ha en miljöprofil på sin stad.
Det största ansvaret för att klara gränsvärdena ligger på kommunerna själva. I Göteborg finns ett åtgärdsprogram för luftföroreningar, men det har alltså inte räckt. På Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, är man kritisk till hur kommunen försummat att göra de åtgärder som krävs.
- Kommunpolitikerna i Göteborg offrar ett antal liv om året för att de inte törs driva de förslag som behövs, säger Magnus Nilsson som arbetar med trafikfrågor på SNF.
Enligt Swedish environmental research institute, dör 900 personer om året i Västra Götalandsregionen i förtid på grund av den dåliga luften. Kvävedioxid i sig är inte skadligt för människor men används för att mäta halten av fina partiklar, som orsakar lung- och luftrörsproblem samt hjärtbesvär. Kvävedioxid orsakar även försurning, övergödning och bidrar till marknära ozon. Det är också ett mått på hur mycket avgaser bilarna släpper ut totalt, och därmed vilken klimatpåverkan trafiken har.

År 2006 är gränsen för när luftkvalitén ska vara godkänd, vilket skulle ha inneburit en minskning av kvävedioxidhalten med 750 ton per år för Göteborg. I stället har kommunen medvetet satsat på åtgärder som ger resultat på längre sikt, till exempel en fördubbling av kollektivtrafikens utbud fram till år 2020. Det är bra, men räcker inte, menar Per Andersson på Naturvårdsverket. Han tycker att både kommunerna och regeringen borde ta miljökvalitetsnormerna på större allvar.
- Min bedömning är att regelsystemet inte riktigt har fungerat som det var tänkt. Det behövs mer kraftfulla åtgärder för att klara av det här problemet.
I ett första förslag till åtgärder som länsstyrelsen tog fram åt kommunen fanns mer radikala förslag, som till exempel gratis kollektivtrafik och trängselavgifter. Det förslaget förkastades, men nu återkommer flera av åtgärderna i en konsultrapport som trafikkontoret beställt. Där anges trängselavgifter som den åtgärd som skulle ge störst och snabbast effekt på trafiken, utsläppen skulle minska med 295 ton per år. Ett annat förslag är miljözoner även för privatbilister.

Än så länge har kommunen valt mycket mer försiktiga åtgärder, som informationskampanjer till resenärer. Ann-Marie Ramnerö som är avdelningschef på miljöförvaltningens plan- och trafikavdelning, tycker ändå att politikerna insett situationens allvar. Men hon tror att det kan vara svårt för dem att få väljarnas gehör för radikala åtgärder. Det brukar bli ganska stora opinionsyttringar varje gång det blir litet svårare att komma fram med bil.
- Vi har politiker som gör som väljarna vill att de ska göra. Jag tror inte att väljarna vill att kommunen ska göra så mycket för att hindra trafikens framkomlighet, menar hon.
Men Leif Blomqvist som är trafiknämndens ordförande till och med årsskiftet, tycker inte alls att politikerna är fega, och menar att biltrafiken ska begränsas.
- Miljökvalitetsnormerna är en av våra huvudfrågor. Vi vill gärna begränsa biltrafiken, men inte rörligheten.
Att införa trängselskatter skulle inte fungera innan kollektivtrafiken blivit mer utbyggd, menar Leif Blomqvist. Under tiden satsar man på opinionsbildning och att få fler att välja spårvagn eller buss.