Sören Johansson bytte från S till KD
Kristdemokraterna i Heby kommun har precis gått med i en lokal borgerlig allians som speglar samarbetet på riksnivå. Uppsala Fria träffade partiets lokala ordförande Sören Johansson som hoppas på ett kommunfullmäktige som är representativt för regeringen.
– Det är bra om det är samma ideologiska grund rätt igenom.
Bildagården är Studieförbundets Bildas samlingsplats i Heby. Tidigare var det Missionskyrkan och att den stora salen har varit ett sakralt rum går inte att missta sig på. Orgeln står kvar än i dag och kyrkor hyr in sig emellanåt. Sören Johansson arbetar som konsulent på Bildas regionkontor och är inte främmande för kyrkorum då han även är ordförande i Harbo Missionskyrka.
– Jag har lätt för att bli ordförande, ge mig bara lite smicker, säger han på skämt när vi tar de sista bilderna för porträttet.
Förutom ordförandeskapet i församlingen är han även ordförande för Kristdemokraterna i kommunen, och förstanamn på deras kommunalvalslista. Att han hamnade i Heby kommun är egentligen en slump, han kommer ursprungligen från Luleå och bodde där innan han flyttade till Harbo.
– Vi flyttade hit som familj 1978. Rena vansinnet egentligen. Vi hade jobb och barnen på dagis. Men min fru är från Jönköping och jag såg en annons där missionskyrkan utlyste en vaktmästartjänst med tillhörande gård att bo på. Vi tilltalades av att det var en liten by och en liten skola, säger Sören Johansson.
Nu tycker han dock att byn, eller snarare kommunen, börjar bli väl liten. I Heby kommun är de drygt 13 000 invånare, och Sören Johansson lyfter befolkningstillväxten som en av Kristdemokraternas viktigaste valfrågor. Utan fler invånare är det svårt att hålla igång en effektiv förvaltning, och befolkningskurvan pekar nedåt.
– Vi är för få, det går inte att gå runt, eller nästan inte. Vi siktar på att vi ska bli 15 000 på tio år. Genomsnittsökningen i Sverige är 1,1 procent per år och där borde vi kunna ligga. Vi har bättre förutsättningar än Sorsele och Arvidsjaur om man säger så.
Att göra kommunen mer attraktiv handlar dels om att marknadsföra sig menar Sören Johansson, och lyfta fram att det är en landsortskommun som ändå ligger nära Uppsala och Stockholm. Dels handlar det om en ny politik – han vill införa vårdnadsbidrag, sänka skatterna och öppna upp för fler aktörer inom hemtjänsten och äldreomsorgen.
– Det är bra att det finns en valfrihet. Jag ska kunna bestämma själv vem som ska duscha mig, och även kunna bestämma vem som inte ska duscha mig. Det kommer att innebära att utförarna får en ökad servicebenägenhet.
Det är en klassisk borgerlig politik som Kristdemokraterna i Heby hoppas på, och därför har de nu format en lokal allians tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern precis som i regeringen. Under mandatperioden har de suttit i opposition tillsammans med Centern och Lokala partiet, medan Moderaterna och Folkpartiet har haft majoritet i en otippad allians med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Sören Johansson tycker att det är bra om lokalpolitikerna följer det som händer på riksnivå.
– Det är viktigt eftersom allting hänger ihop. Annars så när Regeringen talar om vårdnadsbidrag och lagen om valfrihet så bryts det när det kommer ned på kommunal nivå. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är inte så glada i vårdnadsbidrag, de vill göra allting själva. Det är bra om det är samma ideologiska grund rätt igenom.
Om det nu skulle bli ett regeringsskifte till hösten, och de rödgröna skulle få regeringsmakten, tycker du fortfarande att de ska harmoniera?
– Det är en icke-fråga, det ska fortsätta att vara en alliansregering. Men är det en röd-grön regering så ja, då vill man väl att det ska harmoniera.
Men är inte det lite som att tycka att regering ska styra även på lokal nivå. Att man skulle kunna ta bort det lokala självbestämmandet?
– Nej, det tycker jag inte. De kommunalvalda politikerna känner till den kommunala politiken. Det är viktigt att man har kunskapen och närheten. Vi kommunalpolitiker bor bland folket och är en del av folket. Tycker också det är viktigt att kommunala politiker så långt som möjligt är fritidspolitiker.
Men om man då tänker sig en modell där regeringen utser kommunpolitikerna?
– Nej, jag tror det är viktigt att folket får välja, och att man får välja vem man har förtroende för.
Sören Johansson menar att det är bra att kommunalpolitikerna är fritidspolitiker – de kommer närmare verkligheten och kan hålla fötterna på jorden. I Heby är det bara kommunalrådet som är heltidsarvoderad som politiker, medan oppositionsrådet arbetar med politiken på halvtid. För de andra ledamöterna i kommunfullmäktige är det frivilligt engagemang det handlar om.
– Det är inte lätt. Personligen har jag ett jobb med oreglerad arbetstid så det går bra, men för många andra är det svårare. Det fodrar ett stort mått av ideellt arbete som påverkar familjesituationen och allting, säger Sören Johansson.
Han själv blev engagerad efter valet 1988, då en kollega frågade om han ville sitta i dåvarande skolstyrelsen. Valet var enkelt i och med att han delar Kristdemokraternas människosyn, även om han växte upp i ett Socialdemokratiskt hem.
– Men under Ingvar Carlssons och Kjell-Olof Feldts tid så blev det något annat, så då bytte jag.
Tycker du att Kristdemokraterna är närmast det du menar att Socialdemokraterna var då?
– Vad gäller människosynen ja, men ideologin att samhället ska sköta allting bäst själv växte jag ifrån. Alva Myrdals tes om att barns uppväxt är för viktigt för att lämnas åt föräldrarna tycker jag är rätt skrämmande.
Vad gäller den kristna tron inom partiet är det inte aktiv utövning bland ledamöterna som är viktigt, menar Sören Johansson. Det viktiga är att livsåskådningarna och värderingarna bygger på en kristen grund.
– Men personligen är jag glad över alla som upptäcker den kristna tron, men det är ju en annan fråga, säger Sören Johansson.
Han tycker att kyrkan fortfarande har en viktig roll att spela i samhället i dag, inte minst på landsbygden där det kan finnas ont om andra mötesplatser. Kyrkan har på många håll aktiva ungdomsföreningar.
Tror du det finns en risk att ungdomar känner sig uteslutna eller inte välkomna i en kyrka som är dominant i ett samhälle, jag tänker då främst kanske på hbtq-personer?
– Det finns alltid den risken att det blir någon form av släktkalas och tar sig sektliknande former. Alla känner varandra så väl att ingen annan får komma in, och en grupp skapar egna traditioner och seder.
Hur undviker man den risken?
– Genom att alltid vara medveten om det och tala om det.
