Det finns för många motstridiga uppgifter rörande styrningen av Vattenfall, om kommunikationen mellan Vattenfall och regeringen, om vem som vet och har beslutat vad. Det menar de tre oppositionspartierna i en gemensam anmälan till KU. Till exempel kom det fram i höstas att Vattenfalls dåvarande vd Lars G Josefsson skrivit på ett avtal med tyska staten som i princip pantsätter hela koncernen vid kärnkraftsolyckor i Tyskland. Maud Olofsson meddelade då att regeringen inte känt till avtalet. Men snart därefter erkände Olofsson i SVT:s Agenda att hon känt till avtalet sedan våren 2009.

Efter att oppositionens anmälan kommit in håller nu KU på med en granskning av regeringens styrning av Vattenfall. Som en del i granskningen ställs Maud Olofsson till svars inför KU i morgon, torsdag. Även den 20 april hölls en offentlig utfrågning av Maud Olofsson, där flera frågor om styrningen togs upp.

– Men vad var anledningen till att du sade att du inte kände till det? Du uppgav först att du inte kände till det här avtalet. Så gick det två eller tre dagar. Sedan anger du att du mycket väl kände till det här avtalet. Vad var anledningen till att du vilseförde det svenska samhället? frågade konstitutionsutskottets ordförande Berit Andnor (S).

Maud Olofsson svarade då:

– Jag kände visst till kontrollavtalet, men jag ville försäkra mig om vad det innebar när det gäller en kärnkraftsolycka. Det var det som inte var säkerställt förrän på hösten 2009.

Berit Andnor påpekade att det var märkligt att Maud Olofsson inte kände till avtalet eftersom det togs upp på ett styrelsemöte redan 2008. Dag Klackenberg, tidigare ordförande för Vattenfall, säger att hon kunde fått informationen redan då, men att hon inte var anträffbar. På styrelsemötet närvarade en representant från näringsdepartementets ägarenhet.

Andra problem med styrningen av Vattenfall, som anmälts till KU, handlar om ägardirektivet. År 2005 fick Vattenfall AB ett tillägg i bolagsordningen där det står att “Bolaget skall inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning”. Det innebär en intressekonflikt eftersom det både står att bolaget ska vara affärsmässigt och ha ett miljötänkande, skrev riksdagsledamoten Alf Eriksson (S) i en anmälan till KU i juni förra året. Riksrevisionen påpekade samma sak i en granskning av Vattenfall från 2007. Olika intressen kan ställas mot varandra och ett beslut kan antingen motiveras med avkastning eller med miljöaspekter, skriver Riksrevisionen.

Till exempel hade investeringarna i kolkraft i Tyskland endast motiverats med affärsmässiga skäl. Riksrevisionen menade därför att svenska statens styrning har varit otydlig och de rekommenderade ett tydliggörande av Vattenfalls uppdrag gällande miljö- och energipolitik.

I mars i år fattade regeringen beslut om ett nytt ägardirektiv, som även det mötte skarp kritik för bristande miljöfokus och för att det inte innebar några stora förändringar. Skillnaden mellan det gamla och det nya direktivet är att det nya inkluderar andra länder än Sverige i ambitionen om att vara miljövänliga och att Vattenfall istället för att vara det ledande bolaget i energiomställningen ska tillhöra ett av de ledande bolagen.

– Regeringen dumpar Vattenfalls miljöambitioner. Det finns bara en handfull jämförbara bolag i Europa och de tillhör alla branschens smutsigaste. Nu behöver Vattenfall inte ens vara bäst bland dem, det räcker med att man inte är sämst, kommenterade miljöpartiets energipolitiske talesperson Per Bolund, i tidningen Riksdag & Departement.

Isadorna Wronski, talesperson från Greenpeace, instämmer:

– De tolkar det som att det är viktigare att göra profit än att göra en omställning. Det nya direktivet kan tolkas på exakt samma sätt. Maud Olofsson har misslyckats totalt med att styra det här bolaget. Vi har ett statligt elbolag som är en av de största klimatbovarna i Europa. Om man menar allvar med någon form av klimatpolitik borde man göra något åt det.

KU väntas vara klar med sin granskning av regeringens styrning av Vattenfall den 1 juni, och den 3 juni tar riksdagen det slutgiltiga beslutet om det nya ägardirektivet.