Stereotyp mansroll bakom uteblivna polisanmälningar
Bland unga manliga brottsoffer finns en tendens att undvika polisanmälan och istället hämnas på förövaren eller förtränga övergreppet, menar forskare och sakkunniga.Männen saknar även tillgång till samhällsresurser som skyddade boenden då de generellt betraktas som förövare, inte offer.
Enligt International Crime Victim Survey, ICVS, är majoriteten av de som utsätts för brott unga män i storstäder. Ändå domineras både debatten och brottsofferforskningen i Sverige såväl som internationellt av kvinnligt offerskap.
De satsningar som gjorts på män i kommunen, såsom projektet Utväg, fokuserar på män som förövare. Genom Utväg får män som misshandlar sin sambo flytta till ett enskilt boende, men det finns för närvarande inget skyddat boende för män som själva är utsatta för våld eller hot.
Brottsofferjourens chef, Anne Holmdal, tycker att det behövs ett skyddat boende för män. Hon menar dock att manliga brottsoffer egentligen inte är lågprioriterade inom Göteborgs Stad utan snarare underrepresenterade bland dem som söker hjälp.
– Min tanke är att det finns ett genusperspektiv bakom det hela. Generellt sett har män svårare att visa sig svaga och vill inte identifiera sig själva som brottsoffer. Jag tror att vi måste könsneutralisera och avdramatisera rädsla som begrepp. Det normala för oss människor är ju att ha reaktioner som mardrömmar efter ett brott, säger hon.
Sedan 2007 pågår en utvärdering av de brottsofferstöd som finns i kommunen. Resultatet presenteras i höst och bygger till stor del på intervjuer med de som arbetar med brottsoffer och de som själva utsatts för brott. Ann Hanbert som är projektkoordinator för utvärderingen om kommunens brottsofferstöd vill ännu inte uttala sig om materialet med hänvisning till att det inte är analyserat. Hon poängterar dock att hon är oroad över att det faktum att få anmäler ska urholka tilltron till rättsamhället framöver.
Just de uteblivna brottsanmälningarna bland unga män är en oroande tendens som både Anne Holmdal hos Brottsofferjouren och kommisarie Rolf Nordin hos Göteborgspolisen tycker sig ana utifrån de omfattande intervjuerna. Rolf Nordin berättar att många ungdomar istället för att kontakta polisen tar lagen i egna händer och hämnas på förövaren. Både han och Anne Holmdal tror därför att det är viktigt med en satsning på att förändra tonåringars attityder till brottsanmälningar och visa på behovet av att få stöd och hjälp av samhället.
– Jag önskar att vi kunde börja tidigt och tala om våldet med skolungdomar i både pojkgrupper, flickgrupper och blandgrupper. Vi kan inte hela tiden stå nedanför stupet och sopa ihop resterna och lappa och laga. Vi måste förebygga både våld och de attityder som drabbar dem som utsätts för våld, säger Anne Holmdal.
Även Rolf Nordin hoppas se satsningar på bred front för att förändra ungdomars negativa attityd till polisanmälningar.
– Jag kommer att prata med dem som blir ansvariga för ungdomsverksamheten inom polisen efter vår pågående omorganisation. Detta måste vi sprida information om så snart som möjligt. Man får nog börja i tidig ålder och visa att det är fel att själv hämnas ett brott, säger han.
o Personer som blivit utsatta för hot- eller våldsbrott
har mer negativa erfarenheter av rättsväsendet än de som inte
drabbats av hot eller våld.
o Andelen män med negativa erfarenheter är större än motsvarande
andel bland kvinnor.
o Brottskategorin med det lägsta förtroendet
generellt är personer utsatta för misshandel.
Källa: Nationella trygghetsundersökningen 2009
